Motala är en av 32 kommuner i landet som har möjlighet att peka ut bostadsområden med sociala och ekonomiska utmaningar och där man vill begränsa inflyttning av asylsökande. Efter samråd med länsstyrelsen kan man ansöka hos Migrationsverket som beslutar att asylsökande som ändå väljer att bosätta sig i dessa ebo-områden kan förlora sin dagersättning.
2020 var alla partier, utom SD, överens om att inte peka ut några områden eftersom det ansågs sätta en negativ stämpel på Ekön, Charlottenborg och Väster. Förra året svängde Alliansen. Nu ansåg man att begränsningarna skulle kunna minska segregationen och trångboddheten.
Vändningen kom dock för sent och kommunen hann inte få in allt material till länsstyrelsen.
På kommunstyrelsens augustimöte var frågan uppe igen. Och då kom nästa svängning.
– Vi har haft en partikongress och utifrån regeringen och partiets linje säger vi nu att detta kan vara ett verktyg för att förbättra integrationen. Det är lätt att det uppstår segregation när man hamnar i ett område och inte får tillgång till svenska språket, säger Elias Georges (S) och förklarar att S nu vill ta bort ebo-lagstiftningen.
Han lyfter också att det inte är många som berörs. 2018 skulle det varit 77 personer, hittills i år åtta.
Därmed står en majoritet bestående av M, L, KD, SD och S bakom en ansökan till länsstyrelsen.
Tidigare har ni ansett att ett utpekande skulle stigmatisera områdena. Vad har fått er att ändra er?
– Segregationen har ökat. Men det är inte invandringen som är problemet, det är segregationen. Eftersom vi har problem med segregation ska vi inte fortsätta att bidra till den, säger Elias Georges.
Samtidigt menar både han och Kenneth Söderman (L) att deras beslut mer är en förebyggande insats. Problemen är inte så stora i Motala anser de.
– Jag håller inte med. Att Motala tillhör de kommuner som kan peka ut ebo-områden innebär att vi har problem med boendesegregation och det i sin tur leder till skolsegregation, säger kommunalråd Mark Henriksson (M).
Beslutet om en ansökan gick också emot tjänstemännens rekommendation. De pekar på att det finns få utvärderingar, men menade att det arbete som kommunen och många andra aktörer gör skulle undermineras.
– Jag tycker inte att det är så kontroversiellt. Tjänstemännens skrivelse var ganska öppen där de tog upp både fördelar och farhågor, säger Mark Henriksson.