Inspektionen för vård och omsorg, IVO, riktade 2014 skarp kritik mot socialtjänsten. Det efter att en treåring bragts om livet och kommunen fått anmälningar om att något skulle kunna hända barnet. Efter granskningen införde kommunen nya rutiner för när man skulle inleda utredning och hur arbetet skulle dokumenteras.
2020 gjorde IVO en ny granskning av socialtjänsten. De kräver åter åtgärder – och kritiserar för samma problem som 2014.
Något som finns i båda granskningarna är att det tar för lång tid att avgöra om en anmälan ska leda till utredning. I 12 av 30 ärenden som granskats 2020 anser IVO att handläggningstiden överskridits utan att det angetts skäl för det.
– Det är en rättssäkerhetsfråga. Enligt lagen ska det, om det inte finns särskilda skäl, fattas beslut om att inleda utredning eller inte inom 14 dagar, säger Erik Kangeryd, enhetschef på IVO.
I båda granskningarna ges också kritik för bristande motiveringar till att inte inleda utredning. 2020 ifrågasätter IVO bland annat varför man inte gjort det när en förälder väntade sex timmar med att söka vård då barnet inte visade tecken på att vara vid liv.
– Det är också en rättssäkerhetsfråga. Om en utredning inte inleds ska skälen för det dokumenteras, säger Erik Kangeryd.
IVO kritiserar också att socialtjänsten inte alltid pratat med barnet eller motiverat varför så inte skett. Den kritiken fanns även 2014.
– Barnets perspektiv är väldigt viktigt. Det betyder inte att barnets vilja ska styra, men man måste väga in synpunkterna. Barnets upplevelser vet man ju först när man lyssnat på det, säger Erik Kangeryd.
2020 riktas också kritik för att beslutade insatser inte blir verklighet inom rimlig tid. Utsatta familjer kan där ha fått vänta, främst inom familjeteamet och neuropsykiatri, i mellan sju och nio månader.
– Det finns ingen skarp gräns för hur lång tid det får ta, det måste göras individuella bedömningar men sju till nio månader är lång tid. Insatsen har beviljats därför att personen behöver hjälp och det behovet kan ju snarare öka ju längre tid som går, säger Erik Kangeryd.
Att flera av punkterna återkommer 2020 förvånar dock inte. De rör sådant som finns även i andra kommungranskningar.
– I Motala har man ändå ett pågående kvalitets- och utvecklingsarbete. Man har själva identifierat brister och då brukar det finnas förutsättningar att komma till rätta med dem, säger han.