Det var under förra mandatperioden som tankarna på att bilda en kommunkoncern av kommunen och dess bolag uppstod. Frågan var uppe i kommunfullmäktige senast i december då den återremitterades. S, V och C var tydliga med att de inte motsätter sig att kommunen ser över sin organisation, men att de saknar en tydlig risk- och konsekvensanalys samt kostnadsberäkning.
Oppositionsråd Elias Georges (S) konstaterar nu, när frågan ska upp för beslut igen, att vissa frågor fortfarande kvarstår.
– Det jag hade velat se mer är ekonomi, vad får vi för uppsving med att vi bildar en koncern? Men jag kunde inte få mer i dagsläget. Då kände vi att vi börjar det här arbetet så får vi se var det landar, säger han.
– De ekonomiska konsekvenserna beror på vad vi skapar för bolag framåt och vad vi ser att vi kan involvera i koncernen. Det får bli en fråga framåt helt enkelt, men kostnader kopplat till att tillskapa, det redovisas alltid, säger kommunstyrelsens ordförande Mark Henriksson (M).
Inledningsvis skulle moderbolaget bara ha två dotterbolag: Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB, som i dag bara äger räddningsstationen via ett dotterbolag, och Wettern AB som bland annat köpt mark i Varamon och vid kanalen.
Det har även diskuterats om bostadsstiftelsen Platen ska göras om till ett aktiebolag, bli en del av koncernen och därmed möjliggöra avkastning. Efter reaktioner från S, V och MP backade det dåvarande minoritetsstyret. Nu är målsättningen i stället att utveckla kommunens nuvarande koncern.
– Vi flyttade fokus på det och det tror jag var bra, för att kunna komma framåt i en koncernstyrning, säger Mark Henriksson.
På frågan om det känns som en vinst för S att Platen inte längre ingår i förslaget säger Elias Georges att det kommer kännas som en vinst den dag idén skrotas.
– Då är det en seger inte för S utan för hyresgästerna.
I en kommun är det lätt att ha insyn – i bolag kan det svårare. Men, insynen säkerställs genom tydliga ägardirektiv om redovisning, budgetarbete, återrapportering och liknande, menar Mark Henriksson.
– Jag ser inte de farhågorna riktigt, för de här direktiven vi tar går utöver vad man egentligen behöver jobba enligt, säger han och tillägger:
– Vi vill ha en öppenhet och transparens.
Elias Georges instämmer. Han lyfter att det trots allt är kommunala skattemedel som ska hanteras.
– För oss är det jätteviktigt att vi inte bortser från de frågorna. De måste finnas med.