Redan när Håkan Karlsson var en liten pojke följde han med sin pappa, som också arbetade som brevbärare, ut på utdelningsrundorna. Men tanken var att han aldrig skulle ha blivit brevbärare utan planen var att Håkan Karlsson egentligen skulle gått till sjöss.
– Jag slutade skolan efter nian. Tanken var från början att jag skulle blivit sjöman, det lockade ändå. Men sen sa farsan att han kunde fixa in mig på posten
Och så blev det, precis som för hans bror, pappa och farbror. Framförallt arbetstiderna som var riktigt bra. Fram till mitten på 90-talet arbetade man på beting, ett visst antal hushåll att dela ut post till, och när breven var utdelade var arbetsdagen slut. För en tonårig Håkan Karlsson kunde arbetsdagen vara slut redan vid klockan 10 på förmiddagen.
– När man var klar med betinget drog man hem och sov en timme ungefär sedan var det ner till beachen.
Med undantag för två år då han var utlånad till Stockholm och delade ut brev på Östermalm har han varit posten i Motala trogen. De senaste 25 åren har han haft centrum som sitt distrikt och synts cyklandes mellan de olika husen. Han har blivit lite av lokalkändis – ofrivilligt.
– Man har varit med om väldigt mycket konstiga saker. Det var en kvinna hon hade ont i ryggen så henne hjälpte jag hänga lakan på tork. Jag är sådan av naturen att jag vill hjälpa till framförallt när det gäller äldre, man ska ha respekt för äldre och de litar ju på brevbäraren. Då blir det att man burit upp matkassar åt kunderna ibland.
I ur och skur har han cyklat och det har gett resultat på fysiken. Han har vägt ungefär lika mycket de senaste 20 åren. Han har cyklat några Vätternrundor utan att träna eftersom han redan haft både konditionen och det antal cykelmil i benen som krävts. Det finns dock något annat med hans fysik som rönt en del uppmärksamhet från damer och det är hans vader. Något som hans arbetskamrater haft roligt åt och kommenterat.
– Jag brukar kunna få en hel del kommentarer om mina vader. Ibland ser jag hur folk stirrar men det är väl kul att man har något som flickorna tycker är snyggt, säger han skämtsamt och erkänner att han inte känner sig helt bekväm med att prata om de beryktade vaderna men att man får bjuda lite på sig själv.
Under åren har han lärt känna mängder med människor. Det blir så när man delar ut posten och växlar några ord. I tisdags la han ut ett inlägg på Facebook inför sin sista arbetsdag. Inlägget har fått hundratals reaktioner och över 250 kommentarer.
När vi träffades på stan i Motala för att ta lite bilder var det flera olika personer som kom fram och pratade lite med Håkan – alla med ett leende. Att han varit uppskattad märktes även i brevlådorna där det låg en och annan gåva bland annat en årgångsöl.
– Man lär ju känna folk framförallt om man inte bara går in och lämnar posten utan pratar lite. Sedan kan man ju inte stå en hel dag och bara prata, säger han och fortsätter berätta att en del av dem som han lämnar post och paket till är personer som han också umgås med privat ibland. Och att just vänskap är något som är viktigt för honom.
– Det gäller att vårda sina vänner. Efter att jag lagt upp ett inlägg på Facebook om att det är min sista dag fick jag över 200 kommentarer och då vill jag tacka varje person personligen, säger Håkan Karlsson.