– När min pappa Gustav dog hade han skrivit i sitt testamente att ”jag vill att ni är med på släktträffarna”, och sedan dess har vi varit det. Det är rätt häftigt, säger Ann Bernhard, född von Platen, som hade både barn och barnbarn med sig.
Släktföreningen är den landets äldsta i landet och släkten är spridda i stor delar av Sverige, med flest i Skåne och Stockholm.
– Vi ses vart tredje år och nu fyller ju kanalen 200 år så det var givet att vi skulle vara här, säger Johan von Platen.
En handfull av ättlingarna är i rakt nedstigande led, två av dem är kusinerna Carl Eric och Otto von Platen.
– Det känns roligt och man är ju stolt över det så klart, säger Carl Eric.
– Han var vår farmors mormors morfar eller farfars farfars farfars bror, förklarar Otto.
Enligt Ann Bernhard var Baltzar von Platen en ganska egensinnig person.
– När min mamma och pappa gifte sig var det andra gången som en Ekman och en von Platen gifte sig. Och sen fick jag heta Hedvig i andranamn, som Baltzars fru som var den enda kunde hålla ordning på honom, säger hon och skrattar.
Efter att ha lagt ned en krans läste föreningens ordförande, Eric von Platen, orden Esaias Tegnér skrev till begravningen. Sedan gick turen till Industrimuseet i Gamla Motala Verkstad och med båt på kanalen.
– Det är roligt att se vilket energiknippe han var, och vad han betytt för svensk industriutveckling, säger Otto von Platen.
Allt avslutades med släktmiddag på Vadstena slott.