Karlsson har jobbat som kontaktperson åt Nationella viltolycksrådet i många år. Han ansvarar för ett specifikt geografiskt område och när polisen ringer för att meddela att ett djur blivit påkört, är det hans ansvar att kontakta rätt instans för att ta hand om det skadade, eller avlidna djuret.
På rv 34 utanför Motala, nära hundklubben, har det i flera veckor legat kadaver efter rådjur. Trots att platsen inte ingår i Bengts upptagningsområde har han varit i kontakt med en underentreprenör till Trafikverket, som ansvarar för bortforsling av djur på vägar inom det statliga nätverket.
– De har ett uppdrag att ta undan dem inom tre dygn. Ligger de på vägen ska det ske skyndsamt, säger Bengt.
Att kadavren fått ligga kvar så länge tycker han är upprörande och otrevligt för förbipasserande att behöva möta.
Även längs riksväg 50, efter infarten till Smedsby, har det uppmärksammats kadaver efter vildsvin. Inte heller dessa har flyttats inom tre dagar.
Enligt Bengt Karlsson är det bilföraren som har skyldighet att polisanmäla att de kört på ett djur. Inte grävling hare eller räv, men däremot rådjur och större klovilt.
Han säger samtidigt att det kan vara svårt för yrkeschaufförer att upptäcka djur längs vägen.
– De kan aldrig veta vad som händer mellan bilen och släpet.
Hans upplevelse är att det allt oftare ligger kvar djur utmed vägarna. Men om det beror på att man missat att anmäla, eller har en annan orsak, är svårt att veta.
– Jag kan förstå folk som inte är från trakten när de kör i mörkret att de inte kan lokalisera sig.
Bengts råd, om man inte kan stanna och märka ut platsen, är att ställa bilens tripmätare på noll direkt efter händelsen och därefter försöka parkera vid exempelvis en busshållplats eller vägskylt. Då kan man se hur långt bort från olyckan man befinner sig och anmäla händelsen.
Samtidigt framhåller Karlsson att det kan bli kostsamt för den som smiter från en viltolycka.
– Och har du inget ärendenummer från polisen när du lämnar in bilen för reparation får du inte ut det på försäkringen. Du kan även bli misstänkt för smitning från viltolycka.
Trafikverket anger på sin hemsida att de upphandlar entreprenörer för att ta bort djur, som dödats och ligger på vägarna i det statliga vägnätet, inom 1–2 timmar. "Samma krav gäller vid järnväg, men där kan det vara svårt att ta sig fram för personalen varför det kan ta längre tid".
Olle Andersson, projektledare på Trafikverket säger:
– Efter tre dagar ska vi ha hunnit ta bort det. Jag vet inte hur det varit med snön. Vi måste hitta djuren också.
Enligt Andersson är det samtidigt inte helt okomplicerat att forsla bort påkörda djur från vissa sträckor, exempelvis mötesfria vägar med räcken, där fordon kör i höga hastigheter. Då krävs så kallade TMA- skydd, "lastbilar med kuddar" som ska förhindra allvarliga personskador. Annars får man inte utföra uppgiften, menar han.
– Det finns en viss mängd i regionen, men är det en del olyckor tar det mycket på resurserna. Men vi borde ha löst det på tre veckor.
Olle Andersson upplever det inte som ett stort problem, att djurkroppar blir liggande för länge längs vägarna och säger att kontaktpersoner för Viltolycksrådet är duktiga på att höra av sig.
– Men vi har fortfarande ett krav på oss att plocka bort dem.
Han ser heller inte stora brister att privatpersoner låter bli att anmäla en händelse.
-De är duktiga på att anmäla, det är min uppfattning.