Camilla Egberth har hunnit bli 53 år. Hon är gift sedan 30 år tillbaka och har två vuxna söner bosatta i Stockholm på 29 och 30 år. Flyttlasset bar av till Motala år 1990, efter en uppväxt i Småland och Helsingborg.
Efter att ha blivit förtroendevald i kommunpolitiken satt hon som ordförande i tekniska nämnden i sex år, var oppositionsråd i fyra år och satt sedan som ordförande i kommunstyrelsen i åtta år, fram till 2018.
Att sluta kändes väldigt konstigt.
– Det är ungefär ett år sedan som de följduppdragen jag hade tog slut. Det är en ganska lång process innan allt försvinner, och det är ju en separationsresa där man skiljs från ett uppdrag som man haft i mer än 100 procent i så många år. Jag har haft den kommunala politiken som min plattform hela tiden, så det var en sorg för mig.
Men den 7 mars blev Camilla istället ordförande för S-kvinnor i Östergötland, ett socialdemokratiskt och feministiskt förbund som i år fyller 100 år.
– Det är ett spår jag valde när jag kunde välja lite mer vad jag ville göra. När du är kommunstyrelseordförande har du alla frågor på bordet, här kan du välja vilka frågor som är viktiga att jobba mer för.
Inte nog med att Camilla fick nya uppdrag och en ny roll, hon blev dessutom ordförande mitt under utbrottet av coronaviruset.
– Det påverkade ganska mycket. Vi hann ha vårt årsmöte, men hur organiserar man de olika medlemmarna när man inte kan träffa dem fysiskt? Det var nog det svåraste.
Som kommunstyrelseordförande arbetade Camilla för kommunens utveckling och ekonomi, nu brinner hon mer för feminism.
– Jag vet inte om jag mognat med åldern, men man ser ju att det finns väldigt mycket orättvisor ute i samhället på grund av kön. Det finns frågor idag man måste driva och slåss för som man egentligen tycker är självklara.
– Även om man enligt lagen ska vara jämställda så är man ju inte det i realiteten.
– 1921 blev det tillåtet för kvinnor att få rösta. Fram till dess var det bara männen som fick besluta om viktiga, politiska frågor för alla människor.
Camilla är övertygad om att det i samhället handlar om att lämna något ifrån sig som andra kan få ta del av.
– Mycket handlar om makt och kunskap.
Hon ser frustrerad ut när hon pratar om frågor som skiljer människor från varandra, enbart utifrån vilket kön de tillhör.
– Det är jättekonstigt att man har delat upp kvinnor och män på det sättet. Hur kommer det sig att ett sådant samhälle har mejslats fram? Politiken ska spegla samhället och 50 procent av samhället är kvinnor.
Trots att Camilla ägnat en stor del av sitt liv åt politiken har hon fortfarande ett liv vid sidan om. Hon tycker om att promenera och att umgås med sitt barnbarn.
– Jag tycker om att lära mig ta det lugnt helt enkelt, skrattar hon.
Hon börjar bli duktig på att reflektera.
– Det märkte jag direkt när jag slutade som kommunalråd, när jag inte behövde vara tillgänglig och påläst hela tiden. Man hinner inte reflektera då, för det ligger något över en nästan hela tiden. Att fånga in nuet och bara gå runt och vara, det tycker jag är skönt.
Hon har också cyklat Vätternrundan två gånger.
– Jag tänkte att en gång är ingen gång, så jag gjorde en andra runda med.
Kommer det bli en tredje gång?
– Jag kommer absolut cykla någon av rundorna, men det ska mycket till för att jag ska få lust att cykla 30 mil. Det räckte med de här två gångerna. Men man ska aldrig säga aldrig. Tredje gången gillt kanske?