"Intresset för att bygga och därmed också planlägga i Motala är stort", säger Sofia Edward, tillförordnad enhetschef på planenheten på Motala kommun, och tar Buntmakaren i centrum som ett exempel på vad som är på gång framåt.
– Bara för att du har en färdig detaljplan, som har vunnit laga kraft, så innebär det inte det att du har bostäder som byggs där nästkommande dag över hela ytan. Utan det handlar om en planberedskap för framtiden, säger Sofia Edward, tillförordnad enhetschef på planenheten.
Hon förklarar vidare att Motala är i samma läge som resten av landet och står med en mättad bostadsmarknad. Men inte på det sättet att det byggs mer än vad som efterfrågas. Utan att det inte byggs på grund av konjunkturläget.
– Men den dagen konjunkturen vänder då måste vi stå redo och därför har kommunerna ett särskilt stort ansvar att fortsätta jobba aktivt med att planlägga mark för bostäder.
Arbetet handlar om att skapa möjligheter för olika bostadsformer och i olika områden. Motala kommun har ett 20-tal detaljplaner som är pågående eller relativt nyligen har antagits. Allt från innerstad till ytterområden.
– Det är ju långt ifrån bara centrerat till centrum, även om centrumplanerna är roliga förstås, men vi har ju hela Södra stranden, Bergmossen och Bråstorp också som exempel, säger hon.
Till detaljplanerna kommer även planprogram, vilket är ett förarbete för kommande detaljplaner. Ett exempel är Kanalstråket, mellan järnvägen och kanalen.
Sammanräknat kan de detaljplaner och planprogram som är på gång ge upp emot 4 000 nya bostäder i Motala kommun. Till det kommer redan godkända detaljplaner för 1 761 bostäder.
Bergmossen, längs med Bergsättersvägen och vid Bergsätters förskola, är ett av de områden i Motala där extern byggherre planerar byggnation av upp till 80 nya bostäder i par- och radhus.
Vissa detaljplaner gör kommunen på eget initiativ. Andra på förfrågan från bostadsföretag som är intresserade av att bygga i ett visst område. Kvarteret Bagaren, eller gamla bussplan, är ett exempel på det där initiativet kommer från HSB och arbetet med detaljplan kommer starta till hösten.
– Jag tror att trycket i Motala har ökat från bostadsaktörer. Intresset för att bygga och därmed också planlägga i Motala är stort, säger Sofia Edward och tillägger att kommunens uppgift är att vara lyhörd och redo för att bemöta efterfrågan.
Att ha god framförhållning är vikgit när det gäller samhällsplanering med nya detaljplaner både för bostäder och verksamheten menar Sofia Edward. "Den dagen konjunkturen vänder då måste vi stå redo", säger hon.
Kommunen har ansvar för bostadsförsörjningen genom att det finns detaljplanelagd mark.
– Jag tror att kommunerna i Sverige generellt sett har haft en ganska dålig beredskap vad det gäller just det. Så att kommunerna även i lågkonjunktur arbetar aktivt med sin planportfölj är jätteviktigt.
Samhällsplanering tar tid. Från arbetets start till dess att detaljplaner är juridiskt giltiga kan det gå år. Allt beroende på hur stora de är i yta och omfång, vad som finns i området som eventuella föroreningar, djurliv och närhet till grannar med mera. Flera av kommunens detaljplaner har under de senaste åren överklagats vilket också förlänger handläggningstiden.
– Som kommun måste vi arbeta långsiktigt med de här frågorna. Vi arbetar mot målbilderna i översiktsplan 2040 och där har vi tillväxtmål som bostadsförsörjningen tar höjd för. Och då pratar vi om 50 000 invånare, säger Sofia Edward.
Den mark som har beteckning Ekön 4-5 är får många Motalabor bekant som det område som Ulaxvillan fanns. Villan revs för ett par år sedan och marken, som ägs av Fastighets AB Radiomasten, är ännu obebyggd men enligt detaljplanen finns det plats för 200-250 bostäder.
I centrum finns flera detaljplaner för bostäder, bland annat Buntmakarens parkering och Gallerian, men Sofia Edward påpekar att det inte bara är centrum som gäller utan intresse finns även för andra områden som Bergmossen, vid Bergsätters förskola, och Djurkälla till exempel.
Finns det risk för att det blir för mycket?
– Vi har uppdrag på detta och uppdraget kommer normalt utifrån att det finns en efterfrågan från en marknad. Vi har en bostadsmarknad i obalans i Motala, där efterfrågan fortsatt är större än tillgängligheten. Men Sverige är i den värsta bostadskrisen sen 1990-talet, marknaden är påverkad av konjunkturläget just nu.
Men att det görs detaljplaner för mer än vad som behövs ser inte Sofia Edward.
– Detaljplaner kan ligga som en reserv till den dag då någon är intresserad av att förverkliga dem.