Både Göran och Eva har varit bostadslösa och var för sig fått söka natthärbärge på Stadsmissionens akutboende på Strandvägen. Det var genom andra där de fick höra talas om Ria center som ligger i före detta Östra skolans källarvåning.
Den som är utan bostad måste ha något ställe att tillbringa dagarna på eftersom akutboendets regler säger att man ska vara ute halv tio på morgonen och tillbaka nio på kvällen.
Göran var bostadslös efter att ha kommit till Motala i samband med en fotoperation, Eva av andra orsaker.
Nu har båda bostäder genom socialen, Eva i Borensberg och Göran i Godegård. Men de fortsätter att besöka Ria.
– Man kan ju inte bara sitta uppe i Godegård, glo på tv och inte träffa folk, menar Göran som tar bussen in till stan. Eller, under de varmare årstiderna, cyklar de tre milen fram och tillbaka.
Han vill helst ha en bostad i Motala eftersom han har gott hopp om att snart få en anställning här.
Eva jobbar på ett städföretag, men kommer till Ria efter jobbet, för den sociala bitens skull.
– För att få träffa folk, prata och spela bingo, säger Eva som blivit en slags ambassadör för Ria.
– Jag brukar berätta att det finns och att det är bra här.
På Ria finns även möjlighet att duscha och tvätta sina kläder. Något som Göran drog nytta av under den tid han stod utan bostad.
– Av hygieniska skäl är det bra att ha den tillgången, tycker han.
Många som besöker Ria saknar bostad eller har en krånglig bostadssituation.
Det gäller dock inte Magnus som är arbetslös efter att tidigare bland annat ha ingått i personalen på artisten Lars Winnerbäcks turnéer och jobbat på Nettobutiken i Motala Verkstad. Han kom i kontakt med Ria genom assistenten Joni Bergs uppsökande verksamhet på stan.
– Det är trevlig gemenskap här och man kan äta billigt. Det är bra för de som har dålig ekonomi, om man är arbetslös, sjukskriven eller lever på soc, säger Magnus vars favoritsyssla på Ria är att spela boule.
– Det finns en jättefin bana på baksidan av huset.
Ria center drivs av föreningen Hela Människan Ria Motala-Vadstena. Huvudmän är kristna kyrkor och församlingar och syftet är att "arbeta stärkande för och tillsammans med människor som lever i en utsatt livssituation, verka för att minska utanförskapet och ge människor möjlighet till förändring".
– Vi jobbar med socialt arbete på kristen grund, är öppna med det och står för det. Men vi flyger inte på folk och försöker frälsa dem, säger Joni och får medhåll från Eva, Göran och Magnus.
Ingen av dem vill kalla sig troende.
– Nej, men det är fint att gå i kyrkan, tycker Eva.
– Man behöver inte vara kristen för att komma hit. Men det finns kanske nåt, jag är väl en sökare, menar Magnus.
Ibland ordnas det andakter och sångstunder, där den som vill kan vara med.
– Jag tror inte på Gud, men jag gillar musiken, säger Göran.
Enligt Joni är alla – oavsett bakgrund – välkomna i gemenskapen. Även den som är påverkad av alkohol eller droger.
– Men man får inte ta sig något sådant in och man får inte vara stökig, förklarar han och säger att man på Ria vill försöka ta hand om både kropp, ande och själ hos de besökarna, eller "vännerna" som Joni föredrar att kalla dem.
Vårt samtal är slut. Eva och Magnus sätter sig för att spela bingo tillsammans med ett tiotal andra. Göran tar på sig sina läsglasögon och börjar läsa dagstidningen.
– Det är sporten som intresserar mig mest.