– Det började när jag var gravid och läste en artikel om Eva Röse, säger Ann-Sofie.
Artikeln handlade om, den då gravida, skådespelerskan Eva Röses medverkan i dokumentärfilmen "Underkastelsen" där hon låter sitt blod analyseras för att se hur mycket kemikalier som finns i det.
Ann-Sofie och Fredrik såg filmen tillsammans. I filen framkom bland annat att gifter i mammans kropp genom amning förs över till barnet.
– Vi blev ju jätteförskräckta när vi hörde det, säger Ann-Sofie.
De hade inte hunnit skaffa så mycket saker inför att Ted skulle födas.
– Det var bra för då kunde vi göra ett aktivt val, säger hon.
Det började med att välja bra saker till Ted när han föddes. Nappflaska i glas, ekologiska kläder och filt i ull.
När det var dags att börja äta barnmat fick han äta från porslin och glas, ingen plastservis.
När det gäller leksaker har det blivit mest saker i trä och metall.
Ann-Sofie berättar att hon läst att ett barn i Sverige har 535 leksaker i genomsnitt.
– Vi försöker hålla ner antalet leksaker. Han leker inte med så mycket utan har sina favoriter, säger Ann-Sofie.
För att det inte ska ramla in en massa leksaker som de inte vill ha lämnar de önskelistor till släktingarna. Dels behöver släktingarna inte läsa på om kemikalier och dels kan familjen önska upplevelser istället för prylar.
– Miljömässigt är det också bra. Om man köper en leksak som inte uppskattas är det slöseri, säger Fredrik.
För Teds del är det noga vad han kommer i kontakt med. Kläder får gärna vara begagnade. Bilmattan som han kryper omkring på är av en sort som inte har plastad baksida.
– Vi har tyckt att kontaktytorna varit viktiga. Alla bitleksaker köpte vi på nätet, säger Ann-Sofie.
Bitleksakerna var i naturgummi.
Hela familjen gillar loppisar och köper gärna begagnat.
– Det finns så mycket fint på loppis, säger Ann-Sofie.
Flera fynd har gjorts på loppis, men det krävs kunskap även då. Begagnade möbler kan innehålla flamskyddsmedel som inte får användas idag. Äldre träleksaker kan vara målade med färger som innehåller bly.
När det gäller mat var det självklart att Ted skulle ha hemlagade puréer när han började äta, inte färdig burkmat.
– Det är ju en fråga om samvete också. Om han skulle blir sjuk om 30 år och fråga oss om varför vi inte gjorde något, säger Fredrik.
– Och cocktaileffekten vet vi ju inte så mycket om, säger Ann-Sofie.
Cocktaileffekten är en benämning på hur kemikalierna samverkar tillsammans i produkter, naturen eller våra kroppar.
Det som började med aktiva val av saker till Ted övergick till en medvetenhet om vad olika produkter innehåller. Efter hand som saker behöver bytas ut väljer de alternativ utan plast och kemikalier så långt det går.
– Man får lägga det på en rimlig nivå, säger Fredrik.
Vattenflaskorna är av glas respektive rostfritt stål. När matlådorna ska bytas ut ersätts de på samma sätt.
– Plastbantning är en bra start, sen kan man ta det vidare till kemikaliebantning, säger Ann-Sofie.
Just plast är lätt att rensa bort ur hemmet. Att gå vidare och lära sig mera om vad olika produkter innehåller och vilka kemikalier som är farligast är lite av en djungel, men Ann-Sofie och Fredrik letar information på internet.
– All information finns på nätet. Den finns bara en googling ifrån, om man letar, säger Fredrik.
Naturskyddsföreningens app "Grön guide" har de haft mycket hjälp av.