Karin Frisell, Naturskyddsföreningen i Motala.
Riksbyggen har köpt mark i Djurkälla norr om Motala och planerar att bygga cirka 170 bostäder på den marken. Det aktuella markområdet som består av tolv hektar åkermark finns utpekat i kommunens översiktsplan som lämplig plats för bostadsbyggnation. Vid samhällsbyggnadsnämndens senaste sammanträde sade man ja till att starta arbetet med att upprätta en detaljplan för området.
Naturskyddsföreningen i Motala anser att det här är fel.
– Hela det här området handlar om landskapen som har stora värden, säger Rolf Ström.
Föreningens representanter hänvisar till Miljöbalken där jordbruk beskrivs som ett nationellt intresse. I lagtexten (MB 3:4) går att läsa att brukningsbar jordbruksmark får "tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk".
– Det här är fråga om mark där vi odlar mat, säger Karin Frisell.
Från Jordbruksverkets sida menar man att den svenska jordbruksmarken bli mer värdefull i framtiden än idag. Globala klimatförändringar innebär förändringar som minskar tillgången på brukbar jordbruksmark i många länder.
– Se på världsläget. Vi ser ju hur det ser ut i Ukraina och delar av Afrika. Människor svälter, säger Eva-Britt Kemmer.
De anser inte heller att kommunens beräkning av befolkningsutvecklingen är realistisk. Att öka till 50 000 invånare, det vill säga en ökning med över 6 200 personer, till år 2040 tror de inte på.
– De tre senaste åren har kommunen vuxit med 59 personer, säger Rolf Ström.
Naturskyddsföreningens Rolf Ström, Karin Frisell och Eva-Britt Kemmer anser att det är fel att bygga bostäder på brukningsvärd åkermark i Djurkälla.
De anser att kommunen inte i tillräcklig grad undersökt vilken annan mark som skulle kunna bebyggas och menar att det finns mark både i anslutning till Motala tätort och i andra av kommunens tätorter. Borensberg lyfter de som ett exempel där geografiska läget med närheten till Linköping ses som ett argument.
Från Naturskyddsföreningen menar man att det finns andra värden också. De förklarar att området kring Djurkälla bär spår från istiden med värdefull natur och att såväl slättlandet som stränderna har både historiskt och kulturellt värde.
– Man måste titta på helheten, på hela landskapet, säger Rolf Ström.
Ett bostadsområde här anser de även skulle skada möjligheten för rörligt friluftsliv och turism.