90 procent av alla de som överklagas till mark- och miljödomstolen i Växjö får vänta mer än 1,5 år på beslut. Förra året var väntan över två år. Det är dock bättre än överklaganden till motsvarande domstol i Östersund som i år har en väntan på tre år till beslut för 90 procent av ärendena.
Vad gäller specifikt överklagade detaljplaner menar dock Peter Ardö, chefsrådman vid mark- och miljödomstolen i Växjö, att hanteringen går snabbare.
– Det finns ingen reglering i lag om våra handläggningstider, men vi fem mark- och miljödomstolar har en gemensam målsättning om att 75 procent av de överklagade detaljplanerna ska vara hanterade inom sex månader. Där ligger vi nu på 6,8 månader så ganska nära målet, säger han men tillägger också:
– Sedan finns det ju 25 procent till och där kan ju tiden vara längre.
Delvis är handläggningstiderna en resursfråga. Simon Sätherberg, pressekreterare hos justitieminister Morgan Johansson, konstaterar i ett mejl att domstolarna generellt har det pressat då antalet ärenden ökat markant. Extra medel har tillförs, men om det kan bli mer återstår att se i budgetförslaget menar han.
Vid mark- och miljödomstolarna hanteras överklaganden som gäller allt från miljöfarlig verksamhet och utsläppsrätter till bygglov och strandskyddsdispenser.
– Detaljplaner är ofta lite krångligare än bygglovsfrågor. Det är ofta väldigt mycket handlingar. Ibland kommer det en hel kartong, säger Peter Ardö.
Görs det någon prioritering mellan ärendena?
– Vi får in totalt sett runt 2000 mål till oss i Växjö. En del är enklare mål där man snabbt kan se att det inte gjorts något fel i tidigare beslut. De kan hanteras på en, två månader. Det finns också interna riktlinjer att infrastrukturprojekt med stor samhällsbetydelse kan prioriteras, men det finns ingen lagreglering om det, säger Peter Ardö.
Däremot finns en sådan diskussion politiskt. Simon Sätherberg förklarar att det gjorts lagändringar för att öka effektiviteten och Peter Ardö är utredare åt regeringen för att se om det är lämpligt att vissa miljömål ska kunna få förtur.
Centerpolitikern Muharrem Demirok föreslår att domstolarna ska ta mer stöd av ny teknik och AI (artificiell intelligens). Där ger Simon Sätherberg en öppning: "Sverige deltar vidare i flera internationella samarbeten där diskussioner förs om hur ny teknik, t.ex. AI, kan användas i bl.a. domstolarnas verksamhet".