Föräldern tycker att Skolinspektionen ska intressera sig för fallet. Men där ser man det som frågor för kommunen att reda ut och därför har anmälan hamnat på bildningsförvaltningens bord.
Tidningen nås även av uppgiften om att brandsläckare inte fanns utplacerade vid inflyttningen till vårterminsstarten i januari.
Dessutom kritiseras att det ännu inte ska ha skett någon brandövning för elever och personal.
– Brandsläckarna berodde på en miss mellan projektledning och vår förvaltning i samband med att projektledaren också slutade. Men nu har skolan fått sina släckare. Räddningstjänsten godtog att skolan ändå öppnade eftersom den är helsprinklad och automatlarmad, säger kommunens fastighetschef Bengt-Erik Thorsson.
Brandövningar är en fråga för skolan att ansvara för. Kent Landoff, verksamhetschef för årskurserna 7–9, konstaterar att det är en rutin som ännu inte trimmats in.
– Det har varit otroligt mycket att göra för många i starten. Samtidigt ska lågor snabbt släckas via sprinklersystemet. Så där har jag inte varit orolig. Men brandövningar ska naturligtvis genomföras, säger Landoff.
Utbyggnaden av Mariebergskolan kostade 200 miljoner. Förutom för befintliga årskurserna 7–9 handlade det om lösa lokalbehovet för rivningsobjektet Råssnässkolan (åk f–6) samt grundsärskolan och träningsskolan, vilka tidigare varit utspridda på flera enheter i kommunen. Totalt skulle byggnaderna kunna ta emot 660 elever.
Trots att Mariebergsskolan inte var helt färdig togs beslutet att passa på att öppna till vårterminsstarten i år. För att till slut slippa den dåliga luften i Råssnässkolan och att ha högstadieeleverna evakuerade i moduler.
Kent Landoff menar att eleverna också fått det mycket bättre och att Mariebergsskolan trots återstående brister klarar undervisningen.
– Det framkom även tydligt på ett skolråd med nöjda föräldrar den 30 januari. Från elever har vi också fått beröm för maten. Det är tydligt att det moderna köket har bidragit till det. Så den kritik som kommit oss till del kanske inskränker sig till bara en förälder, kommenterar han.
Men verksamhetschefen tillstår även han att det återstår saker att rätta till. Det finns hissar som inte är anpassade efter rörelsehindrades behov och digital undervisningsutrustningen som inte kommit på plats.
Den kritiska föräldern kompletterar med avsaknad av klädhängare, torkskåp, förvaringsskåp och persienner. Som problem nämns också närvaron av hantverkare i huset och löst liggande verktyg.
Vidare ifrågasätts om skolan klarat slutbesiktningen.
– Det har den, säger fastighetschefen Bengt-Erik Thorsson. Det handlar inte om några allvarliga brister och det kommer också att ske delbesiktningar i efterhand.
– Läget är vad man kan vänta sig efter ett 200-miljonersprojekt. Det är inget anmärkningsvärt med störningar. Det har varit en lång projekttid med många inblandade. Det har skett missförstånd vilket gett felleveranser, vissa krav fanns från början medan andra har tillkommit efteråt. Det gäller nu att klara ut vad som faller inom totalentreprenörens garanti och vad som är beställningar som bildningsförvaltningen får stå för.
Hur lång tid kommer att ta att få skolan helt i ordningen?– Det är svårt att säga, men vi jobbar nu kontinuerligt med det här.