Bo berättar att anledningen till att han började sitt arbete på Griftegården var att hans morfar jobbade där som traktorförare.
– Han tyckte att pojken inte skulle gå och dra benen efter sig hemma. Han var arbetartypen för han hade varit dräng förr i tiden på en gård. Så sa han till mamma att hon skulle se till att pojken fick något att göra.
Så hörde han sig för med Griftegården om de hade något för Bo, som då var 17 år.
Så du gjorde som morfar sa då?
– Ja, det var ju ett bra sätt att komma in. Skolan var ju tråkig som för de flesta som inte ville vidareutbilda sig. Morfar jobbade sedan inte i så många år. Han började på femtiotalet och slutade sjuttio men han gick också till han blev 67.
Vad är det du arbetar med på Griftegården?
– Vår och sommar är det mycket med gräsklippning och hålla på med växter, rensa ogräs och sånt. Jag jobbar ju på Asklundarna så att säga. Vintertid blir det snöröjning, sandning, sopkörning och sånt.
Varför har du stannat kvar efter att fyllt 65?
– Jag tyckte de var kul att fortsätta jobba, jag trivdes. Sedan skiljer det några år på min hustru och mig, hon är nio år yngre.
Det här med att jobba inom kyrkans hägn verkar vara något som går igen i Bo Petterssons släkt. Morfars far var kyrkvaktmästare i Appuna församling.
– Ja, så det har gått lite i arv det där, kommenterar Bo med ett leende.
Bo är född och uppvuxen i Motala. Han bodde först på Storgatan. Från 1952 till 1984. Han flyttade till Staffanstorp den 21 januari 1984. Hans föräldrar hade en bekant som bodde uppe i tjänstebostaden i Staffanstorp och när han gick i pension flyttade Bo och hans fru in i huset.
– Han åkte upp och hämtade mig och frågade om jag ville bo här uppe. Ja, varför inte sa jag.
Hur mycket arbete är det att vara tillsyningsman här uppe?
– Det är att tömma papperskorgar, plocka skräp och se till att allmänheten följer de föreskrifter som gäller.
Du går i pension den sista april - vad ska du göra efter det?
– Ja, som du ser här har jag en stor trädgård här att ta hand om, säger Bo där han sitter i köket i Staffanstorp.
Hur är det med fritidsintressen då?
– Jag köpte en motorcykel för några år sedan, en Kawasaki 900. Min son har också en Kawasaki och han kallar min för moped för han har en 2000-kubikare.
Vad har varit det bästa med jobbet?
– Kamratskap. Bra chefer. Att få vara ute. Frihet under ansvar.