Fackliga företrädare i skolan pekar på stora utmaningar under pandemin och är tydliga med att Folkhälsomyndighetens restriktioner om avstånd inte kan hållas i klassrum, korridorer, matsalar och cafeterior.
– Så är det. Det är svårt i det här läget att följa restriktionerna. Vi vet att man inte kan hålla avstånd hela tiden. Vi delar uppfattningen att det är ett grundproblem när det är många elever i ett förhållandevis litet klassrum, säger bildningschef Per-Arne Sterner.
Samtidigt menar han att signalen från nationellt håll varit tydlig; skolorna ska vara öppna så långt som möjligt.
– Bedömningen är att det är så viktigt att eleverna får sin undervisning på plats. Våren 2020 kom signaler att det psykiska och fysiska måendet påverkas hos eleverna och det handlar om hela deras framtid. Det här kan få livsavgörande konsekvenser, säger Per-Arne Sterner.
Det är en balansgång mellan elevernas behov av närundervisning och smittorisken. Samtidigt är oron hög. Hur ser du på att delar av er personal går till arbetet med en klump i magen varje dag?
– Jag är förstås jätteödmjuk inför den oron och vi vet om att den oron ökar för varje dag. Det här är en jättejobbig situation. Det är den besvärligaste situationen som vi varit i. Men den samlade bedömningen blir ändå att eleverna behöver vara i skolan, säger han.
Samtidigt ses situationen ständigt över. Frånvaron följs, nya åtgärder diskuteras. Frågan om munskydd till personalen har varit levande och slutat i att tjänstemännen inte hindrar någon från att använda skydd, men att kommunen inte betalar och distribuerar dem.
– Det finns inga rekommendationer från myndigheterna och vi följer de rekommendationer som kommer från dem, säger Per-Arne Sterner.
Fackens kritik om att vissa åtgärder tagit tid håller han inte helt med om. Han förstår synpunkterna, men menar att det i vissa lägen krävts tid för utredningar om omvärldsbevakning.
Ett problem som lyfts är att eleverna inte tar restriktionerna på allvar. Vad kan ni göra åt det?
– Från förvaltningen kan vi inte göra mer än att stötta lärare och rektorer i arbetet att få eleverna att följa reglerna, säger Per-Arne Sterner.
De problemen framförs främst från högstadiet. Där finns möjlighet till att ha delar av skolan på distans. Varför säger ni nej till det?
– Den problematiken finns med i bedömningen. Vi tittar på väldigt många aspekter, men myndigheterna och vi ser också att behovet för eleverna är större att få vara i skolan, säger han.
Per-Arne Sterner menar dock att frånvaron just nu inte är särskilt hög varken bland elever eller lärare. Han påtalar vidare att det vad gäller partiell distansundervisning så uppstår också andra typer av arbetsmiljöproblem för lärarna. Han talar om dubbelarbete och en ökad arbetsbörda när man ska växla mellan när- och distansundervisning.
– Det är också något som vi måste väga in i bedömningarna av läget, säger han.
Förslaget att stänga cafeteriorna för att få bort en yta där ungdomarna samlas menar han är en fråga för varje enskild skola att avgöra. Samma sak med om man ska göra särskilda insatser för de lärare som träffar väldigt många elever.
– Över huvud taget är det här komplexa frågor. Sedan ser förutsättningarna väldigt olika ut mellan olika skolor och då måste man göra en bedömning av vad som passar bäst på just en enskild skola, säger han.