Läsåret 2019/2020 sjönk andelen nior som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Läget oroade då bildningschef Per-Arne Sterner. Nu visar preliminär statistik att läget stabiliserats. I år ökar nämligen andelen behöriga från 78 procent till 80 procent.
Siffrorna visar också att andelen elever som fått godkänt i alla ämnen som de läser ökat från 60 procent till 70.
– Där är också intressant att ytterligare 41 elever bara saknar godkänt i ett ämne, säger utvecklingschef Cecilia Cassenius.
– Vi har haft som en slogan "ett steg till". Här ser vi att det kan göra skillnad. Om vi jobbar hårt och kan hjälpa den gruppen vidare så ser vi en stor skillnad i resultaten, tillägger bildningschef Per-Arne Sterner.
Ökningen gällande både behörigheten och kunskapskraven står flickorna för. Pojkarna däremot når i något lägre utsträckning behörighet i år än vad gruppen gjorde förra året.
– Förra året hade flickorna en dipp. Nu är de tillbaka på samma nivå. Istället är det pojkarna som tappat, säger Cecilia Cassenius.
– Att pojkarna kommer efter är ett problem som vi sett tidigare, men det här måste fortsätta att analysera för att hitta åtgärder för en ökad måluppfyllelse, tillägger bildningsnämndens ordförande Mark Henriksson (M).
Han gläds dock över att meritvärdena som pekar på hur höga betygssteg eleverna når ökat. Läsåret 2019/2020 låg Motala på 209 poäng. Nu når man 218 poäng.
– Och det kan förbättras ytterligare eftersom vi har lovskola och därifrån har resultaten inte räknats in än, säger Per-Arne Sterner.
På lovskolan har eleverna möjlighet att höja sina betyg och ta igen moment som man inte klarat tidigare.
Något mer oroande är det dock att siffrorna skiljer sig åt mellan högstadieskolorna. Två enheter har gjort kraftiga upphämtningar medan resultaten för tre av skolorna pekar nedåt.
– Det är en fråga om likvärdighet och det är ett prioriterat område. Det är något som vi jobbar med och ska jobba ännu mer med, bland annat genom att vi ser över hur våra resurser fördelas, säger Per-Arne Sterner och fortsätter:
– Men det är en utmaning. Det ser vi i statistiken.
Har ni ett orättvist system för hur resurserna fördelas i dag?
– Systemet är inte helt fel, men det kan uppfattas som väldigt fyrkantigt. Därför ska det ses över, säger Per-Arne Sterner.