En historisk nedgång av röding och sik syns i Vättern.
– Resultaten från provfiskena 2017 och 2019 indikerade att den positiva trend som noterats för rödingbeståndet sedan 2005 har avstannat, så i år är vi intresserade att se om resultaten håller i sig eller om trenden återigen är positiv, säger David Lymer, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
På 70-80-talet fångade yrkesfiskarna nämligen upp emot 40-50 ton röding, medan de i början av 2000-talet var nere på 5 ton, berättar han. Röding, sik och siklöja har varit de viktigaste fiskarterna för yrkesfisket i Vättern, men sedan 2000-talets början har dessa ersatts av signalkräfta.
– En historisk nedgång av röding och sik har synts.
Det har skett en drastisk förändring, menar han.
– Det var också därför man införde de här fredningsområdena, för att se hur bestånden mår, om regleringarna som infördes har någon effekt och om bestånden återhämtar sig till hållbara nivåer.
Regleringarna innebär förutom fredade områden också begränsningar som till exempel vilka fångstredskap yrkesfiskarna får lov att använda.
– Man har nu satsat extra på att följa upp dels i fredningsområdena, men också utanför som referenser.
Nätprovfiskningen sker således numera vart tredje år i fem områden under juli och augusti, och ekolodsundersökningar av fisk i den fria vattenmassan sker i september varje år. Undersökningarna kan bidra med kunskap om hur fredningsområdena och regelförändringarna i Vättern påverkar fisksamhället i stort.