Det var åkrar och ängar med hästar, kor och odling. I mitten på 1940-talet styckades marken av till ett småindustriområde. Idag är företagen här många, det byggs ut och om, till och från byts det verksamhet här och där.
– Det satsas för fullt i området. Vi har flera verksamheter som gör, eller har gjort, satsningar i sin egen verksamhet. Det är ett starkt signalvärde på att företagen mår bra och är villiga att investera i framtiden, säger Sakis Karagias, företags- och etableringsansvarig på Tillväxt Motala.
Hur stort intresset är för Agneshög är svårt att säga enligt Karagias.
– Om vi får en riktad förfrågan från någon som vill etablera sig så gör vi en behovsinventering och vill de hyra så slussar vi vidare till fastighetsägarna.
Han tror att den förflyttning som skett både inom och även från Agneshög kan vara bra. Att det blir en rotation kan skapa samverkansmöjligheter som kanske inte funnits tidigare. Och även nya tillskott.
Mark Henriksson (M), kommunstyrelsens ordförande, säger att kommunen måste ha en bredd och att Agneshög tillsammans med Bråstorp, Norrsten och andra industriområden ger bredd på olika sätt.
– Agneshög kan man väl säga är en liten doldis för många, om man jämför med Bråstorp, men absolut att det är ett jättebra komplement och vi har många fina företag i området.
Oppositionsråd Elias Georges (S) uttrycker att Agneshög är en viktig stadsdel och tar handeln som exempel.
– Inriktningen för området är volymhandel med skrymmande varor som kompletterar utbudet i Motala centrum, säger han och att det ska ”ses i ljuset” av en stärkt handel, med en ökad omsättning, antal anställda och även ökad attraktionskraft.
Henriksson tar tre delar som han tror kommer påverka framöver.
– Dels Bostadsstiftelsen Platen som bygger sitt huvudkontor på Vintergatan. Vi har bussdepån och vi har också, i vårt budgetförslag, reserverat 100 miljoner under tre år för att bygga en kommunal arbetsplats där vi kommer samla ihop flera förvaltningar på Delfinvägen.
Han menar att allt tillsammans innebär fler människor och därmed mer rörelse i området, vilket är viktigt för hela områdets verksamheter.
Byggandet av Östgötatrafikens bussdepå pågår och första delen ska vara klar till semestern. För depån drar Vattenfall fram extra elkapacitet, något som det funnits en förhoppning om skulle kunna komma andra verksamheter till del. Men riktigt så blir det inte.
– Vattenfall handlar med slutkund och man kan inte handla på spekulation, säger Karagias, och förklarar att beställning på ökad kapacitet till Vattenfall är för att täcka depåns behov.
Agneshög ligger granne med området som var tänkt till Lalandia vilket skulle ge synergieffekter för hela området. Men Lalandiaprojektet är stoppat och frågan är vad som händer nu.
– Det hindrar inte möjligheten till andra etableringar i framtiden. Vilka dessa är kan vi i dagsläget inte sia om. Det viktiga är att de olika detaljplanerna antas av fullmäktige under hösten, säger Georges men tillägger att han räknar med att detaljplanerna kommer att överklagas.
– Men när planerna väl är på plats är vi övertygade om att vi kan hitta synergier mellan Agneshögsområdet och annan verksamhet inom besöksnäring.
Henriksson är övertygad om att Lalandias etablering hade gynnat hela Motala.
– Nu måste man tänka i ett lite längre perspektiv. Vår ambition är att detaljplanerna ska vinna laga kraft och att området ska utvecklas i besöksnäring. Grundidén har inte förändrats.
Själva Agneshög är i princip fullt.
– Ja, det finns ingen vad vi kallar jungfrulig mark att bygga på. Men det finns en del byggrätter kvar, säger Sani Muric, enhetschef strategisk samhällsplanering och förklarar att en del företag fortsatt ha möjlighet att bygga ut vid behov.
Vissa förändringar har gjorts, bland annat området där Platen respektive Max Burgers ska bygga.
– Så lite förändringar sker utifrån vilka behov som uppstår, en flexibilitet för befintliga företag, säger Muric.
Att sia om framtiden är svårt. Varken politiker och tjänstemän ser några större förändringar utan att området kommer utvecklas i takt med behov. Men på Tillväxt Motala jobbar man med att skapa ett nätverk för näringsidkarna på området.
– Det kan bidra för att öka samverkansmöjligheter mellan verksamhetsområden, man behöver bara lära känna varandra, säger Karagias.