- Miljögifterna hittas inte i vattenfasen, därför kan man dricka vattnet utan rening. Däremot samlas de organiska miljögifterna och kvicksilvret kring partiklar i vattnet. Plankton och växter äts sen upp av de större fiskarna, säger Ingela Helmfrid, forskare vid yrkes- och miljömedicinskt centrum i Linköping.
I studien har 37 kvinnor runt Vättern deltagit. Det främsta syftet med studien har varit att se hur främst kvinnor påverkas av gifterna. Vättern har under det senaste seklet utsatts för en rad olika miljöutsläpp, vilket har påverkat fisken i sjön. Både samhällen och pappersindustrier har matat sjön med gifter som stannat kvar. Det näringsfattiga vattnet är inte heller någon fördel. Vattenomsättningen är upp mot 60 år, vilket beror på bland annat sjöns få tillrinningsområden.
Studien visar att högriskgrupper som yrkesfiskare och fritidsfiskare utsätts för gifterna mer än någon annan. Kvinnorna i dessa grupper löper dessutom stor risk att föra gifterna vidare till framtida barn, vilket får forskarna att avråda från att äta fisk mer än två-tre gånger per år. Emellertid kan man dricka sjövattnet berättar Ingela Helmfrid.
Deltagarna i studien anses vara högriskskonsumenter, själva fiskare eller gifta med yrkesfiskare eller fritidsfiskare. Blodprover från kvinnorna innehöll bland annat PCB och kvicksilver. Jämfört med kontrollgrupperna i studien som inte åt fisken i lika stor utsträckning var halterna högre hos fiskarkvinnorna.
Däremot finns ingen anledning att avråda övriga åldersgrupper från fisken då den även innehåller Omega-3-fettsyror som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Abborre och fet fisk är de fiskar som forskarna främst avråder kvinnor i fertil ålder att äta mer än två-tre gånger per år.
- Hade Vättern varit en näringsrik sjö som Roxen, och med större flöde på vattnet, hade det blivit en utspädningseffekt där miljögifterna spritt ut sig på fler organismer, säger Ingela Helmfrid.