Det är en av vinterns vackraste dagar, ett lugn vilar över anläggningen alltjämt medan solen går ner över horisonten.
För att stärka Sverige och Europas säkerhet har Försvarsmakten under senare år inlett en omfattande upprustning. Sedan 2016 har ökningen gradvis stegrat, från 2016-års 45 miljarder till 186 miljarder kronor under 2030.
Rysslands invasion av Ukraina blev den avgörande faktorn för Sveriges ansökning, och sedermera medlemskap i Nato.
Den ökade budgeten påverkar militäranläggningen Kvarn, belägen i skogarna mellan Borensberg och Tjällmo. Den har funnits sedan 1963 och inhyser i dag militära utbildningar som P4, Helikopterflottiljen, Markstridsskolan och diverse officersutbildningar. I nuläget arbetar cirka 230 civila och militärt anställda på anläggningen, cirka 400 personer gör värnplikt. En siffra som ska dubblas, kanske tredubblas inom en femårsperiod.
Det är en vacker vinterdag när vi anländer till Kvarn. En stridsvagnspipa pekar hotfullt mot vägen vid infarten, lyckligtvis är fordonet endast en symbol för anläggningen. Närliggande gula skyltar varnar för "militärt skyddsobjekt". Platsen får inte får beträdas utan tillstånd.
På vägen in skiner solen kraftfullt in genom bilrutan. Allt känns stillsamt och endast ett fåtal soldater syns på en närliggande parkering.
Ola Sandberg möter upp. Han är platschef för Kvarn, ansvaret att styra upp framtiden ligger på hans axlar. Hur det ska gå till är ännu höjt i dunkel. Men att Kvarn har en roll att spela är tydligt.
Ett led i att stärka Sveriges och Natos försvarsförmåga är det bilaterala samarbetet med USA, DCA-avtalet, som trädde i kraft 14 augusti i år. Avtalet ger amerikanska militären åtkomst till 17 militärbaser, flygplatser och hamnar i Sverige. Kvarn är en av dem.
– Jag tror det har att göra med den civila infrastrukturen, och att vi ligger nära E4:an och olika flygplatser. Vi har ett bra läge för att ta emot och slussa iväg förband till platser runt om i Sverige och övriga Europa.
Han betonar att avtalet som helhet är viktigt för Sverige. Både för gemensamma militärövningar och för att ge USA möjlighet till ett avstamp från norra Europa till Baltikum, eller Finland där han tror att en eventuell militär konflikt skulle utkämpas.
Varför skulle striden stå där?
– Det är länderna som ligger närmast Ryssland, säger han och fortsätter:
– USA ligger på andra sidan Atlanten. För att ge dem möjligheter att agera inom Nato och försvara Europa behöver de en plats att mellanlanda på. För att kunna öva, tanka upp fordon och förbereda sig. I den kontexten tror jag Sverige spelar en viktig roll.
Ansvaret över anläggningen i Kvarn vilar på platschefen Ola Sandberg.
Sveriges arméchef Jonny Lindfors har varnat för att Sverige kan vara i krig inom en tioårsperiod. Men Sandberg tror inte att en eventuell konflikt skulle stå på svenskt territorium.
– Att attackera Sverige via Östersjön, omgivet av Natoländer är ett dåligt alternativ. Det är länderna med direkt anslutning till Ryssland som behöver försvaras.
Han förklarar att samarbeten med andra Natoländer blir allt viktigare för att stärka Europas försvar.
– Jag tror att olika typer av övningsverksamheter med andra Natoländer kan bli mer frekventa inslag hos oss framöver.
Under maj skedde militärövningen Swift Response 24, med avsikt att träna förmågan att ta emot militärt stöd från länder inom Nato. Under övningen var spanska, italienska och ungerska soldater i Kvarn. Men den största andelen personal stod amerikanska militären för.
– Vi hade 800 amerikanska militärer här som skulle förläggas, spisas och öva med oss under två till fyra veckor.
Han konstaterar att Kvarn erbjuder bra möjligheter för militärövningar och framhäver "strid i bebyggelse-anläggningen", en fiktiv stad om 42 byggnader på 250 000 kvadratmeter där soldater kan träna strid i stadsmiljö.
– Den är en stor del i att utomstående vill träna i Kvarn. Den är helt unik. Men skjutfältet är också viktigt för att träna infanteristrid.
Svenska soldater övar strid i bebyggelse i Markstridsskolans stridsträningsanläggning
Strid i bebyggelse-anläggningen erbjuder unika möjligheter övning av stridssituationer i tätbebyggt område.
Kan amerikanska soldater stationeras i Kvarn?
– Det vet jag inte, säger han och tänker efter innan han fortsätter:
– En del som skulle kunna ingå i försvarssamarbetet med USA är lagring av försvarsmateriel. Det kräver att lager byggs i Kvarn eller dess närområde. Frågan är om USA anser att vi kan sköta det själva eller om de vill ha egen personal som sköter och vaktar. Men då talar vi nog på sin höjd några enstaka personer. Jag har svårt att tro något annat.
Kärnvapenfrågan har debatterats. Kan USA lagra kärnvapen i Sverige och rent av i Kvarn?
– Det fördes fram kritik inom medlemskapsförhandlingen med Nato att det inte fanns en klausul som förbjöd lagring av kärnvapen på svensk mark. Regeringen ansvarade för förhandlingen och jag kan inte svara på varför de agerade så.
Han utvecklar:
– Jag ser inte anledningen att lagra kärnvapen i Sverige, Finland eller i Baltikum. Det är för nära den potentiella angriparen. Man utsätter de eventuella lagren för en onödig risk. Det vore bättre att ha dem i Storbritannien, västra Europa eller i USA. Med vapensystemen som finns kan kärnvapen avfyras med robotsystem, från u-båtar och flygplan på långa avstånd.
Han pausar för att tänka.
– Jag tror att sannolikheten att kärnvapen kan lagras i Sverige rent strategiskt sett är låg. För mig är det en icke-fråga.
Vi passerar Markstridsskolans skolbyggnad under vår rundvandring. "Den genomgår en totalrenovering, byggnaden är från 50-talet med avlopp från 70-talet", säger Ola Sandberg.
Kan mer fientlig uppmärksamhet riktas mot Kvarn vid en konflikt, om Kvarn lagrar amerikanska vapen?
– Vi har nog ett större prioriterat mål i närheten och det är helikopterflottiljen i Linköping. Flygbaser är alltid ett högre prioriterat mål. Kvarn är en relativt liten militär anläggning i det stora hela. Därmed sagt ska vi inte relativisera bort hotet. Får vi Natoförband hit i händelse av en konflikt ökar såklart hotet.
Nästa år får USA ha en ny president i Donald Trump. Kan det påverka avtalet?
– DCA-avtalet är påskrivet. Men vi vet att Trump är oberäknelig. Han har gått ut med att han vill se ett treprocentigt mål i Nato (av Natoländernas BNP, red. anm.) Jag vet inte om det finns en säkerhetspolitisk strategi bakom det. Men på något sätt måste man ju ändå ge honom rätt.
Han utvecklar:
– Europa måste ta ansvar för sin egna säkerhetspolitik. Vi kan inte bara förlita oss på amerikanska resurser. Det är ett rimligt argument. Det finns länder i Europa som tar sitt ansvar, som Polen och baltländerna. Men också länder som bör steppa upp för europeisk säkerhet.
Han nämner Tyskland som exempel, och förklarar att det politiska läget sätter käppar i hjulet för landets försvarspolitik.
Ola Sandberg vandrar mot infartsvägen av Kvarn. Ovanför oss närmar sig flertalet helikoptrar. Det är julgransformationen från Malmens flygfält.
Det är lätt att reflektera kring den mörka omvärldsbilden. När vi vandrar runt på det vintriga området i solnedgången känns krig och konflikter långt borta. Men Ola Sandberg påminner om det som varje svensk bör ha i åtanke.
– Ett starkt försvar ska hindra en eventuell angripare från att våga anfalla.