Efter allehanda experimenterande med halm, vilken visade sig vara brandfarlig och skräpig, fastnade han för industrihampa som isolerskikt.
Vågat kan tyckas. Speciellt med den misstänksamhet som finns i Sverige mot hampa - kanske inte minst i de kyrkligare delarna av Småland dit verksamheten är förlagd.
- Industrihampa, Cannabis sativa, är tillåten i EU och är en helt annan art än den indiska hampan, Cannibis indica, som används för att utvinna droger, säger han och tillägger med ett vasst leende:
- Papperet i gamla tiders biblar är beredd av hampa - det borde egentligen glädja det skeptiska kyrkfolket.
Wolfgang Krause kan däremot inte nog prisa industrihampans välsignelse. Hampan isolerar mycket bra och har stor motståndskraft mot väta. Den är inte heller lättantändlig på grund av den lilla tillsatsen av soda.
Han har i detta skede valt att använda sig av så kallad Thermo-Hanf, en tysk certifierad märkesprodukt. På sikt hoppas han kunna använda sig av svensk vara. Planer finns på att starta beredningsverk i Sverige.
Enligt EU:s regler krävs ett kontrakt med ett beredningsföretag om hampaodlaren ska få arealbidrag. Intresse finns. Jordbruksverket har fått in närmare 20 ansökningar om arealbidrag för odling av industrihampa i landet.
Hampan ser ut som brun pressad mineralull, och den används på samma sätt för att fylla mellan trähuskonstruktioner med träreglar. Den dammar det inte så mycket som lösull och är biologiskt nedbrytbar.
Den är formstabil, kan ta upp 30 procent fukt och är inte allergi- och cancerframkallande. Arbetsmiljömässigt innebär det en stor fördel för byggjobbaren som slipper befatta sig med mineralull.
Klimatskivor av lera kan ersätta konventionella gipsskivor och har fördelen att de kan utjämna fukten. Däremot kan de inte tapetseras utan får i stället putsas. Wolfgang Krause visar ett exempel med en infärgad kalkputs med grov struktur.
Även om det är nationalekonomiskt fördelaktigt blir ett Kalmarsundhus dyrare än ett konventionellt. Wolfgang Krause räknar med att ett ekohus kostar cirka 50 000-60 000 kr mer, eller 2,5 procent. Merkostnaden beror bland annat på de högre transportkostnaderna, så länge isolermaterialet måste importeras från Tyskland.
Hur kommer det sig då att en tyskfödd civilekonom startar byggfabrik i Sverige? Wolfgang Krause är sedan länge svensk medborgare och har varit delägare i Ekefors/Karlsonhus som bland annat marknadsfört sig mot Tyskland.
Det fanns och finns ett stort intresse för de romantiska svenska trähusen i det Astrid Lindgren-älskande landet. Men nu vill Wolfgang Krause med sitt Kalmarsundhus utöver exportmarknaden även inrikta sig på Sverige.
De första två åren med hans prefabricerade hus har varit en startsträcka med mycket forskning och tester. När de tillfälliga lokalerna blir för trånga väntar en ny fabrik.