Toyota Material Handling Manufacturing Sweden, eller BT som det fortfarande kallas i folkmun, behöver enligt Kristian Björkman mångdubbla kapaciteten i Mjölby. Så stark är efterfrågan.
– Ja inom de närmaste två-tre åren kommer vi att expandera ordentligt här om den goda konjunkturen fortsätter. Vi har börjat bygga ut fabriken i två hörn. Sen ska vi bygga ytterligare en stor verksamhet mellan vår huvudfabrik och de andra verksamheterna. Man får räkna med att det tar ungefär två år.
Kristian Björkman plockades in som vd för fem år sedan.
Uppdrag: att genomföra transformeringen från klassiska gaffeltruckar till självkörande, uppkopplade produkter.
– Jag jobbade på Tetra Pak tidigare och vi gjorde en liknande automationsresa där.
De senaste fem åren har Toyota i Mjölby ökat sin volym med 65 procent och anställt cirka 1 000 nya medarbetare.
Enligt Björkman är det bara början.
– Riktig fart tar det nog om tre till fem år. Automatiseringen har bara börjat.
BT grundades 1946 av HSB. 1948 lanserade företaget palltrucken och 1949, i samarbete med SJ, den så kallade Europapallen. Träpallen som fortfarande är standard för transporter inom EU och övriga världen. Efter att börjat i Bromma flyttade företaget till Mjölby 1952.
Här har HSB-företaget Bygg- och Transportekonomi byggt sin framgång och tack vare gaffeltrucken och Europapallen blivit världsledande i logistikbranschen. 2000 köptes BT av världens största tillverkare av materialhanteringsutrustning, Toyota Material Handling Group.
– På den tiden, när BT grundades, jobbade staten och det privata kapitalet ihop och standardiserade godsvagnar och lastbilsflak. Nu bryts det upp väldigt fort. Idag beställer du kanske ett läppstift, ett paraply och ett par skor, då bryts den stora pallen ned till ett antal boxar av varierande storlek. Det är en jättetransformering för oss.
Hur ersätter ni gaffeltrucken?
– Vi satsar mycket på självkörande produkter och energi i form av litiumteknik samt att allt ska vara uppkopplat. Produkterna ska kunna prata med varandra i portar, lastbilar, flygplan, ja överallt. Allting ska sitta ihop i en stor försörjningskedja.
– Så nu har vi från ax till limpa. Vi utvecklar alla produkter, köper in allt material, tillverkar produkterna och skeppar ut dem. Sista mars lanserar vi vår första mjukvara, T-ONE, ett avancerat trafikledningssystem. Har du 30-40 självgående produkter så måste de dels få information om hur de ska plocka varor, dels hur de ska åka på ett optimalt sätt. Dessutom utvecklar vi en virtuell support så att man kommer kunna sitta här i Mjölby och koppla upp sig mot maskinerna och serva kunder i Singapore.
Det är den ökande e-handeln och automatiseringen av världens lager som driver Toyotas affär idag.
– Dagens kunder är otroligt otåliga. Förr kunde de acceptera två veckors leveranstid, idag vill de ha leveransen nästa dag eller allra helst samma dag. Det gör att de måste ha kontroll på hela informationskedjan, var produkten befinner sig just nu, om den är packad, skickad eller avlastad.
Kristian Björkman berättar att lager ligger långt efter produktion i automatisering. Robotar har varit en del av produktionen i många år, men i lagren världen över är det fortfarande många människor verksamma.
– På så sätt är det en efterutvecklad bransch. Det börjar företagen upptäcka. Tittar du på kostnaden för att flytta något så står föraren för 70 procent. Dessutom står skador på paketen för 10 procent. Så truckens investeringskostnad är liten. Nu försöker alla företag bli av med den stora kostnaden.
Att företagen får allt svårare att hitta personal till lagerarbete driver också på automatiseringen, menar Björkman.
– Det är ett tufft jobb. Personalen får inte lyfta på samma sätt längre när det ska gå så fort. Varorna ska in och sen direkt ut. Det finns inte människor att täcka det behovet.
Fler robotar innebär färre människor i arbete, är det bra?
– Att bevara de tunga jobben åt människor är sällan lyckosamt. Därför är det här en positiv samhällsutveckling. Automatiseringen skapar andra inkomstkällor. E-handeln fortsätter öka och ger fler showrooms i våra stadskärnor, galleriorna blir restaurangtorg och hemskicken vi ser idag ersätts av byten i showrooms där man kan prova kläderna. En avart som vuxit fram är att det är fritt att beställa fyra par skor och skicka tillbaks tre. Det är inte bra ur miljösynpunkt. På ett skoföretag idag så kommer 50 procent från leverantör och 50 procent tillbaks från kund. Det skapar ett enormt merarbete. Det kommer säkert nya system, med mer precisa beställningar som hämtas ut i showrooms. Jag tror den här branschen tar ett större ansvar i framtiden.
Det senaste året har Toyota skrivit globala avtal med bland andra Ikea och dagligvarukoncernen Unilever.
– Vi har en enorm efterfrågan. Vi tvingas ofta tacka nej till ordrar. Det går inte i längden, vi måste bygga ut här, i säljbolagen, i Göteborg. Vi måste öka leveransförmågan.
Göder ni någon annan när ni tackar nej så ofta?
– Lagom är bäst. Du vill inte ha för lite och inte för mycket. Så det kommer säkert att skapas konkurrenter. Kanske Microsoft och Amazon. Fördelen för oss är att vi har ett stort affärsnamn så vi jobbar redan med dem idag. Vore vi ett mindre företag hade jag varit mer orolig, men nu kommer de stora till oss.
Är er japanska ägare nöjd med placeringen i Mjölby?
– Ja, den japanska och svenska kulturen är ganska lika. Det tar lång tid för oss att fatta beslut men vi fattar sällan fel beslut. Därför gillar japaner svenskar och vice versa. Vid vårt 70-årsjubileum 2016 frågade japanerna ”Vad ska ni göra de kommande 70 åren?”. Så långsiktiga är de. Vi har svårt att tro att saker inte behöver flyttas även i framtiden.
Hur är det att leda en så här framgångsrik verksamhet där du har alla förutsättningar att lyckas?
– Vi har väldigt lojal och välutbildad personal, men när man gjort en så fantastisk resa som vi har så blir det lite av en raketuppskjutning när bolaget måste transformeras till en ny marknad. En del förstår inte, ”varför gör vi det nu när vi går bättre än någonsin?”.
Beskriv dig som ledare!
– Jag är lösningsorienterad. Jag förstår sammanhang lätt och ser var vi ska vara om 3-5 år utan att se tekniken. Jag vaknar upp 99 dagar av 100 glad. Jag är glad i själen. Så jag tror att jag är ganska lätt att jobba med. Men det är ett tufft liv jag lever. Jag har min familj i Stockholm och har pendlat i fem år. Så jag lägger mycket tid på det här. Jag har jobbet och 25 kvadratmeter inne i Mjölby.
Glad i själen, hur kommer det sig?
– Kanske för att jag hade en uppväxt där mina föräldrar alltid var schyssta. Annars är det svårt att förklara.