– Längre fram i tiden kan det bli dags att bygga en ny skola igen, antagligen i den östra stadsdelen, säger Thomas Kinell som är kommunens utbildningsstrateg.
Skolorganisationen har setts över i sin helhet. Man kan inte flytta barn hit och dit mellan skolorna bara för att årskullarnas storlek växlar, en långsiktig lösning krävs.
– Vi behöver stabilitet, säger Thomas Kinell, med ett jämnt antal paralleller, skolor som är tillräckligt stora för att ha heltidsanställda lärare i alla ämnen och tillräckligt stort elevunderlag för att kunna erbjuda grupper med särskilt stöd till dem som behöver det.
Lösningen som föreslås är tre stycken jämnstora skolor för förskoleklass till och med årskurs 6 – nya skolan i Eldslösa, plus Egeby och Blåklint. Lagmansskolan får återigen bli en skola för bara högstadieelever. Och på sikt läggs Vasaskolan ner.
Orsaken till den förändrade skolorganisationen är den befolkningsprognos som kom i maj förra året. Barnantalet skulle öka betydligt mer än väntat. Att bara bygga ut de befintliga skolorna räckte inte alls. Beslutet från hösten 2017 – att inte bygga någon ny skola i Mjölby – måste rivas upp. "Bygg ut" var politikernas nya beslut i juni 2018.
I dag finns det 64 klasser i Mjölby på de fyra skolorna. Om bara drygt ett decennium, läsåret 2031-32, så behövs 90 klasser. I dag finns 1 600 elever från förskoleklass till årskurs nio i Mjölby tätort. 2031 finns det 2 200, en ökning med 35 procent – om prognosen håller.
– Utbildningsförvaltningen har genomfört utredningen tillsammans med en extern konsult, säger Thomas Kinell, men också service- och teknikförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, byggnadskontoret och representanter för skola, förskola, fritids och elevhälsa har varit med i diskussionerna.
När läggs Vasaskolan ner?
– Det kommer att ta ett antal år, säger Thomas Kinell. Vi använder den i stället för att skaffa paviljonger och andra tillfälliga lokaler under omställningstiden.
Och sedan? En fortsatt expansion kan innebära en fjärde skola, kanske i östra stadsdelen, omkring år 2030. En femte skola kan bli aktuell tio år senare, enligt en långsiktig strategi, samtidigt som en andra högstadieskola kanske blir nödvändig.
Utbildningsnämnden står bakom organisationsförslaget som nu går vidare till kommunstyrelsen och vidare utredningar.