I en cell på tio kvadratmeter, inklusive toalett, vistas två fångar under tolv av dygnets tjugofyra timmar. Cellen är utformad och anpassad för en, enda skillnaden är att nu står där en våningssäng bultad i väggen istället för den vanliga enkelsängen.
– För oss är detta nytt. På många anstalter har dubbelbeläggningar funnits under en tid och då blir det ingen stor grej för de intagna. Men här på Skänninge kommer vi plötsligt och säger att nu sätter vi in en säng till och nu ska du ha någon mer som bor här, säger Daniel Runsten regional samordnare för fackförbundet Seko kriminalvåd.
Dubbelbeläggningarna för med sig en rad nackdelar, inte minst en ökad risk för hot, både mellan interner och mot personalen.
– Arbetsbelastningen för de som jobbar klientnära ökar självklart när antalet klienter på samma yta ökar. En ökning under en längre tid är inte bra, även risken för våld eller hot ökar för personalen, skriver huvudskyddsombudet Nils Blixt i ett mejl.
– Många bland personalen upplever redan att de har fullt upp och inte hinner med lika mycket som man skulle vilja göra. Jobbar man klientnära så jobbar man med människor och vill att alla ska ha möjlighet till en positiv förändring. Man ska dock ha i åtanke att de som drabbas mest av dubbelbeläggning är klienterna, skriver Blixt vidare.
Han får utan omsvep medhåll från anstaltschefen Johan Molinder som menar att vårddelen i anstaltens uppdrag riskerar att bli lidande.
– Det återfallsförebyggande arbetet försvåras, det är ingen tvekan om det, säger Johan Molinder.
På anstalten jobbar man med något som kallas sektionering. Varje hus och avdelning har ett program med olika åtgärder som ska passa de intagnas behov. Men för att det ska fungera bra behövs lite luft i systemet.
– Så fort det finns en ledig plats sätter vi in en annan intagen och det kan vara så att den inte har behov av den verksamhet som finns där. Då blir kvadratmetrarna viktigare än vården, säger Johan Molinder.
Runt 90 procent är optimalt ur ett vårdperspektiv menar Molinder. Sedan i maj har anstalten varit full till 105 procent och i september kommer ytterligare 12 celler få dubbel beläggning och anstalten fylls då till 110 procent.
– Att sätta två i en cell är alltid en risk. Det är ju inte så att de får välja och vraka på vem de ska sitta med. De blir placerade och då finns en risk att hot eller annat kan ske, säger Daniel Runsten.
Placeringen är inte ett lotteri utan anstalten försöker para ihop de intagna så bra som möjligt
– När de kommer till anstalten görs en omfattande utredning. Utifrån resultatet av den utredningen försöker vi para ihop de som ska dela rum. Det gör vi av många olika skäl, inte minst säkerhetsskäl, säger Johan Molinder.
Även om en matchning görs så är det påfrestande att dela tio kvadratmeter med någon som kanske snarkar eller är rastlös och inte kan sova.
– De får inte tiden i ensamhet som många behöver. Många intagna har upplevt det som positivt, den stunden de blir inlåsta och man blir själv. Nu har de någon annan där, och det är inte bra på sikt. Men vi hanterar det nu, säger Johan Molinder.
Beslutet från Kriminalvården om att placera 24 extra interner på anstalten i Skänninge gäller fram till årsskiftet. Vad som händer därefter är oklart.
– Vad sker efter nyår? Kommer det fortsätta? Det har vi inga svar på, säger Daniel Runsten.
Inte heller anstaltschefen har några besked. En utbyggnad av anstalten planeras, men det ligger ett par år in i framtiden.