Kreosoten måste tas bort

Nu ska kreosoten grävas upp. Beslutet i Mark- och miljööverdomstolen är oåterkalleligt. "Ett härligt besked", säger Bengt Sturesson i Hogstad som stridit för detta.

8 juni 2019 20:00

För ett och ett halvt år sedan skrev vi om paret Sturesson på Hogstad herrgård som har både den nya 400 kV-ledningen Sydvästlänken över sin mark, och rester av den gamla nedlagda kraftledningen.

Ledningen och stolparna har Svenska Kraftnät tagit bort, men kvar i jorden finns fundamenten av kreosotimpregnerat trä. Att kreosot är giftigt är alla överens om men Svenska Kraftnäts hänvisar till undersökningar som visar att giftet inte sprider sig i marken.

I augusti 2016 beslutade Energimarknadsinspektionen (Ei) att även de över 500 kreosotfundamenten ska tas bort på sträckan mellan Tälle i Närke och Nässjö i Småland. Svenska Kraftnät överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen med hänvisning till att giftet sprids endast i begränsad omfattning om det inte finns yt- eller grundvatten i direkt anslutning till fundamenten, samt att det skulle vara oproportionerligt kostsamt att ta bort allt virke, cirka 100 miljoner kronor.

Domen gick i stort sett på Ei:s linje men Svenska Kraftnät gick vidare till högsta instans, Mark- och miljööverdomstolen som ingår i Svea hovrätt.

Även Agnetha och Bengt Sturesson i Hogstad överklagade för att de vill ha uttryckliga garantier för att kreosoten på just deras mark ska bort.

– Det låter härligt att höra att domen blev den samma, säger Bengt Sturesson.

Han ser det som en självklarhet att kravet på att återställa efter upphävd nätkoncession även gällde det som ligger dolt under marken.

– Vi tycker att det är helt naturligt att städa efter sig, säger han.

Två av gårdens brunnar ligger 50 respektive 84 meter från fundament.

Även den nya kraftledningen som dragits fram över fastigheten har fundament med kreosotimpregnerat trä. Den togs i drift så sent som 2015.

Bengt Sturesson tycker att det är anmärkningsvärt att man fortsätter att gräva ner giftigt material i jorden. Han menar att Svenska Kraftnät, som samtidigt är ett statligt affärsverk och en myndighet, kryper ifrån sitt ansvar.

– Man visste om problemet när man byggde. Det får bli kommande generationer som får strida för att den nya kreosoten tas bort, säger han.

Svenska Kraftnät meddelar att man kommer att följa domen och återställa marken.

Det statliga affärsverket svarar på frågor via mejl genom Carina Netterlind, pressansvarig.

Fundamenten kommer enligt henne att grävas upp. "Undantag kan ske, i enlighet med domen, på enskilda platser där tydliga motstående platsspecifika intressen överväger nyttan med att ta bort ett visst fundament."

Det betyder att om det medför större risker för miljön att gräva, än att de ligger kvar, kan det senare alternativet väljas.

Kreosotvirke används inte längre av Svenska Kraftnät, skriver Carina Netterlind. 2016 gick man över till betong för den vanligaste formen av stolpe, så kallad A-stolpe. Därefter har även andra stolpar följt efter. "Inga stolpar med kreosot i fundament eller stagförankring har dock projekterats sedan 2017."

Enligt henne är Svenska Kraftnät nöjd med att skrivningen i domen förtydligats när det gäller ansvar för förorenad jord i anslutning till de gamla fundamenten. Det är den lokala tillsynsmyndigheten, och inte Ei, som ställer kraven.

"Svenska kraftnät har en dialog med dessa tillsynsmyndigheter inför upptagande av impregnerade fundament", skriver man.

Enligt domen har Svenska Kraftnät fyra år på sig att återställa marken från datumet för domen 27 maj 2019.

Kreosot i fundament

Kreosot innehåller flera ämnen som är hälsofarliga, cancerframkallande, långlivade och kan lagras i levande vävnad.

220 kV-kraftledningen byggdes i slutet av 30-talet. I dag ersatt med en luftledning (Sydvästlänken) mellan Närke och Småland.

Enligt Svenska kraftnät finns det 84 kilo kreosot per stolpfundament. Av 628 ligger 578 kvar i jorden, de allra flesta innehåller kreosot, sammanlagt nästan 50 000 kilo.

Kostnaden för att ta bort det gamla virket uppskattas till 200 000 kronor per stolpe.

2013 försökte flera kommuner genom lokala förbud stoppa kreosoten till den nya ledningen. Svenska Kraftnät överklagade då och fick rätt i mark- och miljödomstolen.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Sune Johansson