Under Kungsvägen som går genom centrala Mjölby slingrar sig Svartån fram till ett av de vattenkraftverk som ägs av Mjölby Svartådalen Energi AB (MSE). Här porlar vattnet obekymrat samtidigt som elmarknaden sägs stå inför en krisvinter.
Ted Rydh, arbetsledare och anläggningsansvarig på MSE, låser upp grinden till spången som leder över de tre stora dammluckorna. Den här dagen är det bara två som är öppna. I sjön Sommen, som utgör vattenlagret för kraftverket, är nivån inte tillräckligt hög ännu för att släppa på mer. Dessutom sparas vatten i sjön så det ska räcka för att styra elproduktionen när den behövs när kylan slår till. Det är en stor skillnad mot sol- och vindkraftverk, konstaterar Ted Rydh:
– Sjön blir som ett stort batteri som lagrar energi som vi kan styra efter behov.
På vänster sida om luckorna finns ytterligare en lucka där vattnet kan släppas ut om vattennivån blir för hög. Ted Rydh demonstrerar vilka krafter som vattnet ger och öppnar luckan. Det tidigare stilla vattnet dånar när det skummande forsar ned i ån.
– Det är fallhöjden som avgör hur mycket produktion det blir i kraftverket.
MSE har totalt sex vattenkraftstationer längst med Svartån. Fyra finns i Mjölby, två av dem i Boxholms kommun och ägs tillsammans med Tekniska Verken i Linköping.
– Nu hoppas vi på att få mer regn, säger Ola Palmquist, affärsenhetschef på Tekniska verken som också är på plats vid kraftverket i Mjölby.
I regionen har det överlag varit dåligt med vatten sedan 2015, berättar Ola. Trenden syns även i Vättern där Tekniska verken har sin huvudsakliga vattenkraftproduktion.
– Vi får reglera sjöarnas nivåer inom vissa intervaller som anges i en vattendom. Så oavsett om det finns mycket vatten att tillgå eller inte så får vi inte understiga de nivåerna.
Nu är det september och då är vattennivåerna ofta som lägst. I takt med att växtligheten avtar och avdunstningen minskar kommer alltmer av nederbörden att fylla på sjöar och vattendrag. Under vintern blir det en liten dipp då nederbörden binds som snö. På våren är nivåerna och flödena som störst. Men då finns det annat som hotar kraftverket.
– Is är vår värsta fiende, säger Ted Rydh.
Ola Palmqvist fyller i:
– Det värsta som kan hända är att det blir väldigt kallt så vattnet blir underkylt. Då strömmar vattnet fortfarande utan att frysa. Men när det sedan kommer fram till gallret här så fryser det och packar ihop sig och skapar en issörja. Då blir det tvärstopp.
Ett annat problem är all bråte som hamnar i vattnet. Vid kraftstationen har alltifrån älgar, rådjur, hundar, katter till kundvagnar, parkbänkar, bildäck, cyklar, bollar och trädgårdsmöbler fastnat. Utöver det fastnar löv och rester från sjöbotten. Men det kan man i alla fall få upp med hjälp av grindrensaren, en form av automatisk jätteräfsa.
Ytterligare en utmaning är förstås klimatförändringarna.
– Det där är lite lurigt, säger Ola. Om man tittar på SMHI:s beräkningar så pratar man om att det kommer att bli mer och mer nederbörd och mer extremväder. Men det finns ett undantag och det är sydöstra Sverige, öster om småländska höglandet. I och för sig tror man att det blir vanligt med extremväder även här, men normalt sätt så tror man att det kommer att bli mindre vatten i den här regionen.
SMHI räknar också med att det kommer bli längre perioder med torka.
– Och eftersom det blir allt varmare så blir det en längre växtsäsong där växtligheten tar mycket av vattnet vilket dämpar flödena väldigt mycket, berättar Ola.
På vattenkraftverkets baksida finns ställverket där den producerade elen matas ut på sammanhållet el-nät.
– Precis var elen förbrukas är omöjligt att säga men eftersom effekten är relativt liten jämfört med vad som förbrukas i Mjölby är det nog sannolikt att det mesta av elen som produceras i kraftverket också förbrukas i Mjölby, säger Ola.
För dem som bor i Mjölby innebär det inte någon praktisk skillnad att man har ett kraftverk så nära eller att vattnets nivå i ån varierar. Däremot kan det ha effekt på el-kapaciteten som helhet i landet. Mest el produceras i norra Sverige tack vare tillgången på vattenkraftverk där. Men överföringskapaciteten till södra Sverige är begränsad vilket kan orsaka prishöjningar vid oförutsedda händelser, som när kärnkraftverket Ringhals gick sönder.
– Ju mer lokalt producerad el man kan ha, desto mer lindrar man bördan lite grand, säger Ola.