– Jag brukar vanligtvis gå upp tidigt på morgonen, runt halv sex. 05.48 landade den första missilen på ett flygfält cirka tre kilometer från vårt hus. Efter det hörde jag ytterligare nio explosioner från ryska missiler. Jag var såklart förvånad och överraskad. Vi tog våra ryggsäckar som vi hade förberett och öppnade vårt hus för andra flyktingar innan vi åkte till huvudkontoret i Zhashkiv.
Vitaliy är chef för Väderstads dotterbolag i Ukraina och han säger att det hjälpt honom och familjen att företaget hade en plan redan innan kriget bröt ut.
– Man kan aldrig förbereda sig tillräckligt mycket, men vi hade förberett oss bra. Vi hade fått bra information bland annat från underrättelsetjänster från våra allierade länder. I december 2021 antog Väderstad en plan för hur vi skulle göra om kriget bröt ut. I den fanns alla nödvändiga steg, till exempel evakuering av personal, hantering av diesel, dricksvatten och mediciner. En del var förstås chockade och några var rädda, men det utbröt ingen panik.
Vitaliy berättar att företaget gick in i ett slags krigsläge, eller ”war-mode” som han själv uttrycker det. Ett läge som de fortfarande befinner sig i.
– Jag insåg att jag hade dubbla roller, som chef för ett företag och som privatperson, men jag hade ändå min familj med mig och det kändes bra att ha dem nära mig. Företaget har några rum där gäster kan sova i Zhashkiv, men det var så många flyktingar där så vår familj sov på madrasser på golvet på kontoret. Efter två och en halv vecka i Zhashkiv åkte min familj till Polen och vidare till Sverige. Väderstad tog hand om dem och de bor fortfarande där.
Sedan krigsutbrottet har Vitaliy antingen bott på kontoret i Zhashkiv eller i staden Lviv. I huset i Kiev bor det fortfarande flyktingar.
I veckan har Vitaliy varit på plats i Väderstad under en samling för företagets internationella chefer.
– Nu på torsdagsmorgonen har det skett attacker mot anläggningar med gasproduktion. Det är allvarligt och det har inte skett tidigare. Ryssland har medvetet förstört infrastruktur. Det är deras militära taktik och det är ett krigsbrott. Att de gör det inför vintern är för att folk ska frysa och för att pressa Ukraina till ett fredsavtal baserat på de områden de nu annekterat. Men det kommer inte ske för vi ukrainare ger aldrig upp.
Vad tänker du när du ser det som händer just nu?
– Vi människor kan vänja oss vid det mesta. Det är självklart tufft för oss, men det är ännu värre för människorna i det befriade Cherson. Ryssland har totalförstört infrastrukturen i området, vilket betyder att 50 000–70 000 personer som lämnat sina hem måste överleva vintern på något sätt.
– Jag är glad att avtalet om spannmålstransporter från Ukraina förlängs i 120 dagar. Det är oerhört viktigt för de ukrainska lantbrukarna. Ukraina är en stor producent av spannmål och det är omöjligt att transportera all produktion via tåg. Vi behöver hamnarna.
Leveranserna till Ukraina från Väderstad har fortgått under kriget. Men kriget har skadat företaget och deras återförsäljare.
– Bland annat blev tjugo maskiner stulna från en av våra återförsäljare i södra Ukraina under ockupationen. Vi kommer aldrig se dessa maskiner igen. Den totala förlusten för den återförsäljaren blev drygt 3 miljoner euro.
– Vi har tre anställda som är i krigstjänst. Alla tre är vid fronten just nu. Men vi har ständig kontakt med dem och försöker att hjälpa dem.