Jens Petersson är stolt över produkten han har varit med och utvecklat.
Jens Petersson håller upp i en grå långsmal plastlåda. Det är tydligt att han är stolt över lådan och det som finns inuti den.
– Det är coolt att vi har batteriproduktion i lilla Mjölby. I Sverige har vi inte många fabriker som tillverkar batterier i storskalig produktion. Här ligger vi på Toyota Material Handling i toppskiktet, säger Jens som är elkonstruktör på utvecklingsavdelningen.
2018 rullade de första truckarna med litiumjonbatterier ut ur fabriken i Mjölby. Sedan dess har utvecklingen gått i rasande takt.
– Att cirka 40 procent av de produkter vi producerar idag har den här lösningen är ett kvitto på att vi gjorde något bra, säger Hampus Grann, programchef på Toyota.
Inne i lådan, eller modulen, sitter battericellerna och elektroniken. Moduler kan kombineras till olika storlekar. Ju större batteri desto fler moduler.
– Vi kan välja att ha ett par stycken och då blir det ett litet batteri. Vi kan även ha hundratals i ett större batteri. I vårt sortiment finns alltifrån små handtruckar till truckar som kan lyfta flera ton. Vi behöver energikällor som kan möta den bredden. Med ett fåtal komponenter kan vi få fram en stor variation av batterier, säger Hampus.
Precis som på en mobiltelefon kan man få information om batteriets hälsa berättar han.
– Litiumjonbatterierna är en integrerad del av trucken och de är mycket smartare än blybatterierna. Vi kan övervaka batterierna på ett sätt som inte går med blybatterier. Vi kan mäta hur batteriet mår och hur det åldras över tid.
Hampus Grann är programchef påToyota Material Handling. Han menar att den satsning på litiumjonbatterier som företaget har gjort de senaste åren har fått resultat. "Att cirka 40 procent av de produkter vi producerar idag har den här lösningen är ett kvitto på att vi gjorde något bra."
Genom att mäta statusen på batteriet kan man återanvända dem när truckarna är uttjänta.
– Vi tittar på en rad olika alternativ på hur vi kan återanvända batterierna. Kan vi använda det till en annan truck? Kan vi ta tillbaka batteriet och återanvända modulerna igen? Kanske kan vi bygga nya batterisystem utifrån begagnade batterier istället för att köpa nya? Det här är lösningar som kan gynna oss både ekonomiskt och miljömässigt, säger Hampus.
– Vi har satt ambitiösa klimatmål inom Toyota i Europa. Det berör även vår batteritillverkning. Bland annat jobbar vi på att öka vår andel av litiumjonbatterier. Därför är det viktigt att vi har en lösning som är både hållbar och kostnadseffektiv som vi kan producera på bra sätt. Att gå från bly-syrabatterier till litiumjonbatterier är viktigt för att minska vårt avtryck på miljön, säger Malin Ragneby, sustainability direktör.
Toyotas kunder har tidigare kunnat köpa till ett traditionellt blybatteri när de köper en truck. Alternativt har de köpt det av en återförsäljare.
– Går det sönder får man byta ut hela batteriet. Nu kan man byta ut den modul som går sönder. Har vi 20 moduler i ett batteri behöver man bara byta ut en tjugondel, säger Hampus.
– Litiumjontekniken är dyrare än bly-syra men det är mer hållbart. Ett litiumjonbatteri är menat att klara truckens livslängd. Det gör det till ett bättre alternativ för miljön, menar Jens.
"Vi har satt ambitiösa klimatmål inom Toyota i Europa. Det berör även vår batteritillverkning", säger Malin Ragneby, sustainability direktör.
Hampus förklarar att batterierna kan ha ett värde även när trucken inte kan användas längre.
– Tidigare har vi haft fokus på att utveckla och implementera batterimodulerna i truckar. Nu tar vi ett bredare fokus och tittar på vad vi gör av batterierna efter att de lämnat fabriken. När truckarna gått ute i produktion i ett antal år och är uttjänta kan batterierna fortfarande vara i gott skick. Vi arbetar med frågor hur vi kan nyttja funktionen som finns i batteriet och även batteriets ekonomiska värde, säger Hampus.
Även om det återvunna batteriet inte är i tillräckligt gott skick att hamna i en truck finns andra användningsområden.
– Vi tittar bland annat på en lösning där de begagnade batterierna kan hamna i ett energilager. De kan stötta det lokala elnätet i ett lager där man kan ladda sina truckar. Vi har tillsammans med en samarbetspartner ett pilotprojekt i Göteborg där vi byggt en container som vi fyllt med våra batterimoduler. Containern är kopplad till en fastighet där 70 elbilar kan laddas, säger Hampus.
Men en dag är batterierna helt slut.
– Då skickas det till en återvinning där man maler ned batterierna och återvinner de ämnen och metaller som finns i batterierna. Men i första hand handlar det om att hitta återanvändningsområden för batteriet.
Ingen av byggstenarna till Toyotas batterier tillverkas i Mjölby berättar Jens.
– Vi ställer upp ett antal krav till våra leverantörer och utifrån dessa sätter vi ihop ett batteri här i Mjölby. Vi får in komponenter och vi sätter ihop det till batterier av olika storlek. De flesta av våra leverantörer när det gäller batterisidan finns här i Sverige. Det är nationell teknologi. Vi går inte till andra sidan jordklotet för att hitta lösningar. Sedan går det inte att undvika att hämta råvaror internationellt för vi har inte alla källor i Sverige, säger Jens.
Så här ser battericellerna ut i modulerna.
I battericellerna finns grundämnet litium. Någon egen produktion av ämnet finns inte i Sverige. Toyota tillverkar inte cellerna själva utan köper in dem från en underleverantör. Merparten av litiumet i Toyotas batterier kommer från gruvor i Australien.
– Vi ställer krav på våra leverantörer av battericeller vad det gäller miljö och etik. Var ämnet kommer ifrån är en typisk frågeställning när det kommer till litium och kobolt. Vi påverkar såklart våra leverantörer att de säkerställer det i sina kedjor. De ska leva upp till de värderingar vi har på Toyota, menar Hampus.
– Hela kedjan är processtyrd. Vår inköpsorganisation är ute hos våra leverantörer för att säkerställa att de jobbar på rätt sätt och har rätt processer för att följa upp sina leverantörer, säger Malin.
"Vi ställer upp ett antal krav till våra leverantörer och utifrån dessa sätter vi ihop ett batteri här i Mjölby", säger Jens Petersson, elkonstruktör på Toyota Material Handling.
Hampus berättar att det är ett flertal EU-lagar på gång framöver som handlar om transparens i tillverkningsprocessen.
– I praktiken betyder det att det kommer finnas en qr-kod på batteriet som vem som helst ska kunna skanna och få upp information om produktionskedjan.
Hur framtidens batterier kommer se ut vet ingen, men att det kommer vara fokus på miljö är självklart menar Jens.
– Framtiden handlar om att det ska vara billigare och grönare. Det finns kunder som väljer att betala lite mer för miljöns skull, men för de flesta företagare handlar det om att få ekonomin att gå runt. Vi måste hitta material som är billigare och produkterna måste tillverkas snabbare. Trots att litiumjon är bättre än bly-syra så betyder det inte att de är supermiljövänliga. I vår väg framåt kanske vi kan hitta något som är ännu mer miljövänligt, men där är vi inte nu.