Gustav Steen och Ola Kagebeck ligger bekvämt tillbakalutade och lämnar blod.
Det är trångt som i ett charterplan mellan stolarna. I stället för flygvärdinnor är det sjuksköterskor som passar upp. Och i stället för paraplydrinkar ilar de fram och tillbaka med blodpåsar.
På måndagen var det en helt ny buss som väntade blodgivarna i Mjölby. Som vanligt står den parkerad på Kyrkogatan. Strax före tio på förmiddagen är det fullt och till och med lite köbildning av alla som vill lämna blod. I soffan intill den bakre dörren sitter Ola Kagebeck och fyller i sina uppgifter på en padda. Sedan får han följa med in i en kupé längst bak för ett samtal med sjuksköterskan inför själva sticket.
– Jag har lämnat blod sedan 1990 så jag är van, säger Ola och berättar att han började lämna blod för att hantera sin spruträdsla.
Han var väldigt nervös och kunde inte titta på en spruta utan att få obehagskänslor. Det var såklart väldigt jobbigt att lämna blod de första gångerna med den grova nålen. Men det fungerade. Han är inte rädd längre.
Pia Uhrberg kör bussen och fungerar som platschef ombord. Bussen är helt ny och har haft lite barnsjukdomar som tvingat in den på verkstad. Annars började den tjänstgöra för någon vecka sedan och har bland annat stått i Mjärdevi, Norrköping och Boxholm. Trots att det är lite trångt mellan de nedfällbara stolarna, med sina breda armstöd, är det luftigt i kabinen. Stora fönster bidrar till en luftig känsla och ger bra sikt utåt men är insynsskyddade.
Pia Uhrberg är chef i bussen. Hon tycker att det är trevligt att komma till Mjölby och träffa stadens blodgivare.
Längst fram finns en sitthörna där blodgivarna efter lämningen får vila en stund med en macka och juice om de vill. Sofforna fungerar även som säten för personalen under färd.
I stolen bredvid Olas ligger Gustav Steen och väntar på att bli tappad på de 450 milliliterna blod. Han har inga problem med att titta på när sjuksköterskan Sandra Thorsén sticker nålen i hans armveck.
– Det här gör mig gott. Jag behöver tunna ut blodet. Man blir lite piggare efteråt, eller i varje fall blir jag det, säger Gustav.
Det är en rejäl nål som används för att tappa ut en knapp halvliter ur besökarna i blodbussen.
Blir du inte yr då?
– Nej, ingenting. Det blir bara lättare.
Blodgivare som är registrerade får kallelse på mejl tre till fyra gånger om året. De får också sms-meddelande när blodbussen är på plats. Uppgifter om det går att hitta på webbsidan geblod.nu.
Ola Kagebeck berättar att man även kan få sms om att ens blod kommit till användning.
– Det känns väldigt bra att veta det, säger han.
Längst fram finns soffor att vila i där Gustav Steen och Ola Kagebeck bjuds på juice och macka.