"Ofta är det redan dåligt hemma om man har kommit fram till att man ska dela på sig och barnen mår nog bäst av att få veta hur det är än att man hemlighåller saker", säger Emelie Dimberg, behandlingssekreterare och som jobbar både med föräldra- och barnsamtal.
Jul- och nyårshelger närmar sig och för många familjer innebär det en tid med glädje, mys, släktträffar och traditioner. Men för en del familjer kan storhelgerna skapa stress och oro, inte minst om föräldrarna har separerat eller skilt sig och tidigare traditioner bryts. Och båda vårdnadshavarna kanske vill träffa barnen under julhelgerna.
– Det är lätt att man tappar barnperspektivet generellt vid separationer, säger Madelene Leth, enhetschef på råd, stöd och behandling, där familjeteamet ingår, på Mjölby kommun.
Corren träffar henne några dagar innan julafton tillsammans med hennes kollegor Linda Andersson och Emelie Dimberg. Den här tiden på året tänker de mycket på barn och unga som inte ser fram emot julen lika mycket som andra.
När en skilsmässa eller separation är ett faktum är det lätt att barnen tar på sig ansvaret för föräldrarna för att de vill göra båda föräldrarna nöjda, berättar Emelie, behandlingssekreterare och som jobbar både med föräldrar- och barnsamtal:
– Barnen hamnar lätt i en lojalitetskonflikt. Därför är det viktigt att det är föräldrarna som bestämmer hur det ska vara.
Många vårdnadshavare klarar att lösa umgängesfrågan bra vid en skilsmässa/separation. Men det är framför allt de som inte gör det som familjeteamet möter. Det kan vara starka känslor i omlopp, bland annat om det är en otrohet inblandat eller bara den ena vill skilja sig. De berättar att det kan bli så hätska diskussioner att föräldrarna måste sitta i varsitt rum.
– Det händer att man säger fula ord och då brukar jag avbryta och ta en time out. I de fallen kan enda uppgörelsen vara att man skriver på pränt hur barnen ska umgås med vardera föräldern, säger Linda som jobbar med våld i nära relationer och samarbetssamtal vilket handlar om hitta en gemensam lösning för barnet.
Familjerna som familjeteamet möter har någon form av problematik. Föräldrar som inte kommer överens är det största problemet. Och det som ställer konflikterna på sin spets kan vara just hur man ska göra med barnen vid storhelger, framför allt om separationen är färsk.
– Finns det ingen tydlig planering för barnen hur det ska ut blir det ofta en dragkamp på något sätt, säger Emelie.
– Föräldrar som kommer hit, och som har bestämt sig för att gå skilda vägar är ofta väldigt upptagna med sitt. Då är det lätt att tappa barnperspektivet, säger Linda.
Barnets bästa behöver inte betyda att man alltid ska göra det barnen vill, utan det är barnets bästa som ska stå i fokus, poängterar de.
"Barnets bästa ska stå i fokus, men när vi träffar föräldrar som står inför en sepration/skilsmässa är de ofta upptagna med sig själva", säger Linda Andersson som jobbar med stöd när det förekommer våld i nära relationer och samarbetsavtal för föräldrar.
Det är många vuxna som tror att varannan-vecka-livet är det bästa, berättar Emelie:
– Jag upplever att de flesta vill ha varannan vecka. De som jag har varit i kontakt med tänker att det är så det ska vara tror jag. Det är det man hör om och dit man vill komma.
När föräldrar ska enas om hur man ska ha sina barn blir det ofta ett rättviseperspektiv, säger Madelene:
– Det är lätt att man tappar bort sig i det, när det viktigaste är att det ska bli bra för barnen och att det ska bli en bra balans för dem när de är hos respektive förälder. Och det kan man få stöd från oss med. Det skiljer sig också i olika åldrar vad barn behöver. Mindre barn har svårare att bo varannan vecka.
För yngre barn är rekommendationen att man splittar veckan på "två-två-tre". Det kan vara att barnet bor måndag, tisdag hos mamma, onsdag, torsdag hos pappa och fredag, lördag, söndag hos mamma igen.
"Det behöver inte alltid innebära att man behöver komma till oss, utan det går även att få rådgivning via telefon", säger Madelene Leth, enhetschef på råd, stöd och behandling, där familjeteamet ingår.
Linda tycker att föräldrar ibland ger upp för lätt i dag. Minsta diskussion kan leda till att en part slänger ur sig att det är lika bra att skiljas. Andra par kan ha haft tankarna sedan en tid tillbaka. När jul och nyår närmar sig kan det vara svårt att berätta för barnen att de ska gå skilda vägar. Men att hålla ihop över storhelgerna för barnen skull kan ge ett bakslag.
– Ofta är det redan dåligt hemma om man har kommit fram till att man ska dela på sig och barnen mår nog bäst av att få veta hur det här än att man hemlighåller saker. Jag tänker också att det kan bli konstigt för barnen att först fira en jättefin jul ihop och dagarna efter få veta att mamma och pappa ska skiljas. Det måste kännas som ett jättesvek.
Vägen till en bra skilsmässa är att få en bra kommunikation. Och ju längre tid som går desto lättare brukar det bli att komma överens, berättar Linda:
– Jag har ett jättegott exempel. Föräldrarna ville ha julafton båda två och kunde inte komma överens. Barnen hade en önskan om att få ha halva dagen var. De ville vara hos båda två. Då lyssnade de på barnen.
En del föräldrar kanske till och med kan fortsätta fira jul ihop efter en separation, just för barnens skull och för att de ska slippa hamna i en lojalitetskonflikt. Men det kan också skapa otydlighet, säger Emelie:
– Det kan även skicka fel signaler till barnen, att man ger förhoppningar om att det kommer bli bra.
Barnens bästa ska stå i centrum, men det är de vuxna som ska bestämma hur det ska bli så att barnens slipper bära ansvaret och även för att få veta hur det ska bli inför varje jul, berättar Linda Andersson och Madelene Leth.
Att ha barnen varannan vecka kan bli mer ett rättvisetänk för föräldrarna än ha ett fokus på barnens bästa, säger Linda Andersson, Madelene Leth och Emelie Dimberg.
Madelene tillägger:
– Men det beror på vad man har för kommunikation med barnen innan. Är det en familj som har en hög förmåga till kommunikation och man har pratat mycket med sina barn så kanske man kan fira ihop för att det inte blir de här förväntningarna. Men det är oftast inte de föräldrarna som söker kontakt med oss.
– Man behöver också fundera på för vem skull man gör det, säger Linda.
När nya familjekonstellationer med nya partner, barn och bonusbarn skapas så kan det öka spänningarna hos barnen. Det kan göra att barnen känner sig tvingade att fira jul med personer de inte trivs med.
För par som är nära en separation och behöver stöd kan man få råd via kommunens familjerådgivning, berättar Madelene Leth.
En majoritet av de familjer som familjeteamet möter har kommit dit via "myndighetsutövning", det vill säga via andra avdelningar på kommunen som bistånd eller barn- och unga. Men en hel del söker också hjälp frivilligt, säger Madelene.
– Tanken med den nya socialtjänstlagen är att det ska bli lättare och enklare att söka stöd själv i ett tidigare skede. Det är fortfarande lagstadgat att vi ska jobba uppsökande, men det ställer högre krav på socialtjänsten att finnas på flera arenor och att stödet ska ske på personens egna villkor, säger hon och tillägger:
– Vi behöver hela tiden jobba med att nå ut och göra det känt för allmänheten. För det finns ett ganska stort stigma kring socialtjänsten och en föreställning om de som tar kontakt med oss. Men vi kan ha kontakt med alla oavsett samhällsklass och problematik och vi vill komma in så tidigt så möjligt.
Vårdnadshavare som behöver stöd för att få ett bra umgänge efter en separation kan vända sig till familjeteamet i Mjölby kommun både via telefon och e-post.