Beslutet att kommunernas kreosotförbud inte skulle gälla togs av rättsenheten på länsstyrelsen i Östergötland. Varken dess miljöskyddsenhet eller naturvårdsenhet har blivit tillfrågade om hur de ser på kreosotsliprarnas inverkan på naturen, än mindre på högt klassade naturbetesmarker eller slåtterängar.
– Vi gick aldrig in på själva sakfrågan, eftersom det fanns formella fel i kommunernas beslut. Därför prövade vi aldrig om kreosotanvändningen var lämplig eller inte, säger Kristina Samuelsson, länsstyrelsens chefjurist.
Svenska kraftnät känner inte till det avtal Hans Johansson nämner, men dess pressekreterare tror sig ha en förklaring.
– Jag har förstått att ett intressenätverk i närområdet genomfört namninsamlingar. Möjligen kan det vara en sådan namninsamling, genomförd av en enskild intressegrupp, som fastighetsägaren drar sig till minnes ha undertecknat, säger Olof Klingvall.
Affärsverket anser att kreosotimpregnerat trävirke är det bästa alternativet.
– Det är den vanligaste fundament-typen och har ur miljöhänsyn sammantaget mindre negativ miljöpåverkan än andra typer av stolpfundament. Metoden är tillåten enligt svensk lag och EU:s kemikaliedirektiv, något som Mark- och miljödomstolen nyligen också fastslagit, säger han.
Valet av fundament-typ avgörs av de markförhållanden som förekommer vid varje enskild stolpplats.
– Det är också väl värt att förtydliga att den sammantaget större miljöpåverkan som användandet av alternativa fundament-typer, som stål eller betong, bland annat medför tyngre transporter av material. Det betyder högre utsläpp av koldioxid och behov av att anlägga större transportvägar vilket ger stor lokal miljöpåverkan som följd, säger han.
Kommunen återkommer med sina kommentarer i morgondagens Corren.