Erik Lindgren har tagit initiativ till en namninsamling för en 18-hålsbana i Mjölby. Av de som skrivit på tror han att en tredjedel är Mjölbybor och övriga är från framför allt Motala och Linköping.
Det är nästan nio grader kallt när vi samlas i skogsbrynet vid Kungshögaskolan. Bitande kallt, minst sagt. Jag tar mig uppför backen till startplatsen för discgolfbanan, där redan flera män väntar. De är väl påpälsade och ser glada ut.
Men så har Janne Edvardsson, Tommy Ekman och Franco Sincic redan gått två varv på discgolfbanan i skogsdungen vi står i. Strax ansluter Erik Mikiwer och nu ska vi prata om deras gemensamma intresse för discgolf.
Initiativtagare till den här träffen är Erik Lindgren, passionerad discgolfare även han. Han startade i januari en namninsamling för att bygga en större discgolfbana än de 9 hål som finns här i Mjölby Discgolfpark. Fram till den 9 februari har 310 underskrifter samlats in för förslaget.
– Det är ett ödmjukt samspel mellan pensionärer och hundägare här, säger Erik Lindgren. Men vissa dagar är det kaos, när det blir väldigt upptrampat och folk köar för att gå banan. Så folk åker till Motala och Ryd i Linköping. Vi skulle ju vilja erbjuda dem att kunna komma hit till Mjölby också.
Han tror att coronapandemin är en orsak till att den här friluftsaktiviteten har fått ett så enormt uppsving. För den som inte vet vad discgolf är, kan vi säga frisbee. Men det namnet är varumärkesskyddat av ett företag och får inte användas av andra eller som namn på sporten. Därför discgolf.
Det svåra, enligt Erik Lindgren, är att den 18-hålsbana som entusiasterna önskar sig inte får plats här i skogen. Platsen är också ett kulturområde med fornminnen, så även om en bana inte kräver stora ingrepp, kan det vara för mycket ändå.
– Det är bra om banan ligger i samband med motionsspår, tycker Erik Mikiwer. Så är det i Motala.
– Samtidigt är det en stor fördel om banan ligger nära en skola, säger han. Då kan elever på skolan låna discar under raster.
Precis det gjorde Erik Mikiwer själv när han gick på Kungshögaskolan. Han gick upp till banan på rasterna. I dag visar han sin ryggsäck som är fullstoppad med discar i alla möjliga modeller. Alla för att kasta på olika vis. Han har varit biten av discgolf i två år.
– Jag började med en disc, sedan blev det några i en Ica-kasse. Sedan ryggsäck, och när den blev för liten köpte jag en större. Där är jag nu.
Några träningskast under vänskapliga gliringar. Strax intill ligger utkastet för första hålet, ett rakt par 3-hål på 67 meter. Men träden står tätt intill, så det är lätt att hamna där.
Janne Edvardsson, Tommy Ekman och Franco Sincic går banan varje dag, ibland flera varv, som i dag.
– Vi började i augusti förra året och då var vi nästan ensamma, säger Janne Edvardsson. Själv fick han sin första disc i present.
Tommy Ekman vid utkastet på första hålet. Målkorgen skymtar en bra bit in bland träden. Det är lätt att hamna fel, men här skruvar Ekman discen i en snygg högerböj.
– Det här kan man göra hela året, hur mycket som helst, säger Tommy Ekman. Och han och kompisarna visar ju verkligen att det stämmer, när de pulsar i snön efter sina discar.
Janne Edvardsson stilar med en disc. Det finns grovt räknat fyra olika typer; putter, midrange, fairway driver och distance driver.
"9-hålsbanan är drygt en kilometer lång och tar ungefär 30 minuter att spela om man är tre", berättar Tommy Ekman och Franco Sincic. Rekordet är tio personer, det var en familj på juldagen.
De tre gnabbas medan de kastar ett par träningskast. Franco Sincic har vunnit dagens rundor och nu handlar det om särspel för att avgöra vem som blir tvåa i dag. Det märks att de har trevligt tillsammans.
Erik Mikiwer berättar om banan på Järvafältet nära Stockholm. 2020 röstades den fram som världens bästa. Sportens hemland är USA, men god tvåa när det gäller antal spelare är Finland.
– Det är en social sport och den är himla populär nu, säger Erik Mikiwer.
Både han och Erik Lindgren hoppas på en ny 18-hålsbana vid Måndalen. Där finns det plats, där planeras en skola i framtiden och det ska byggas mycket bostäder också.
Vid en kontakt med Mjölby kommun säger kultur- och fritidschefen Ulf Johansson att förslaget om att bygga 18-hålsbana ska behandlas vid nämndsammanträde på måndag, 15 februari.
– Från tjänstemannahåll har vi inget emot förslaget, tvärtom, tycker Ulf Johansson. Men det är inte så enkelt, det behövs lite mer än korgar. Annars är vi helt eniga med förslagsställarna, det är en jättebra aktivitet.
– Vi måste bara hitta pengarna. Vi har sökt investeringsmedel för 2023, men det är inte beviljat än. Besked kan komma till sommaren.
Tyvärr tycker nog Erik Lindgren och entusiasterna vi träffat att det är för lång väntan.
– Vi kommer på efterkälken, det är inte bra. Vi vill göra Mjölby kommun mer attraktiv, såväl för oss som bor här som för blivande Mjölbybor.
– Fler hål skulle öka intresset för sporten och ge fler möten över generationsgränser. Dessutom skulle det stärka folkhälsan och öka tryggheten runt banan. Ytterligare nio hål skulle gå i linje med kommunens vilja att växa, tycker Erik Lindgren.