Matavfall får ett eget fack separerat från restavfall. Det blir två tunnor med vardera fyra fack, plus en påhängslåda för batterier och småelektronik.
Ekonomiskt spelar det ingen roll om kommunen gör det själv eller om något företag får i uppdrag att göra det, enligt rapporten.
– Vi har ett krav på oss att testa om verksamheter kan läggas ut på entreprenad. Vi kommer i vinter att skicka ut anbudsunderlag för att köpa in den tjänsten. Avsikten är att jämföra kostnaderna, säger Maritha Hörsing, VA- och avfallschef på Mjölby kommun.
Den externa konsultfirma som anlitats har kommit fram till att det finns flera fördelar med att kommunen fortsätter köra avfall med egna bilar och egen personal. Bättre kontroll och rådighet, större flexibilitet och lättare att ha kundkontakter, är exempel på plus.
När det gäller ekonomin är det svårt att veta.
– Vi vet inte om utbudet av sopbilar och tunnor kommer att räcka till för alla kommuner. Bara tunnor kostar kommunen cirka 35 miljoner kronor enligt en tidigare beräkning. Vi försöker arbeta tillsammans med andra när vi gör upphandlingar.
Maritha Hörsing, VA- och avfallschef i Mjölby, menar att avfallshämtning är ett uppdrag som man ska konkurrenspröva. Idag sköter kommunen det i egen regi.
Från första januari 2027 ska alla landets kommuner ha genomfört hushållsnära hämtning av avfall. Metoden blir ett flerfackssystem, två tunnor per enfamiljshushåll med totalt åtta fack. Många större fastighetsägare med flerbostadshus har redan idag flera tunnor.
– Den stora förändringen blir för villaboende. Tunnorna töms med olika intervaller. Den med matavfall töms som idag varannan vecka. Den andra kommer att tömmas var fjärde vecka, säger Maritha Hörsing.
Det här betyder helt nya och fler sopbilar. Vissa kommuner, till exempel Motala, har redan infört systemet med flerfack. Andra väntar på att avskrivningen av de befintliga bilarna är klar. Men om två år och några månader måste det ske.
Mjölby kommun har idag tre sopbilar och tre chaufförer. Det nya systemet kommer att kräva åtta bilar och lika många chaufförer. Det blir olika system, fyrfack eller tvåfack. En bil kommer att ha kran för underjordssystem.
Det finns med andra ord en stor ekonomisk osäkerhet inför övergången. Redan i dag är det producentansvar som ska finansiera insamling och återvinning av förpackningar. Via Naturvårdsverket får kommunerna betalt för detta.
Återvinningsstationernas framtid är också osäker. Men troligtvis kommer det att behövas containrar för att ta emot stora kartonger, till exempel från Ikea-köp. De får inte plats i en tunna. Däremot ska en lös behållare för elavfall och batterier kunna hängas på tunnan vid behov.
Det kan bli tufft att en stor del av Sveriges kommuner samtidigt måste byta sopbilar och nya tunnor för att klara riksdagens krav på hushållsnära hämtning av förpackningar.
I Motala kommun infördes det här systemet mellan 2018 och 2020 för boende i småhus. Inom två år kommer även fritidshus att få fyrfackssystem från förtaget PWS.
– Egentligen är det elva fack, för man kan hänga på en behållare med batterier, lampor och småelektronik, berättar Fredrik Johansson som är utvecklingsledare på Motala kommuns avfallsenhet.
Han säger att de kritiska synpunkter som kom i början handlade om att villaägarna fick två stora tunnor på 370 liter i stället för en på 190.
– Många hade ju byggt skjul eller skydd för att dölja sin tunna. Men det var ju bara att bygga om, menar Fredrik Johansson.
Den kritiken har tystnat nu, menar han och säger att fördelarna är stora.
– Det blir en kraftigt ökad återvinning jämfört med att lämna förpackningar på återvinningsstation.
Enligt branschsidan Avfall Sverige var återvinningsgraden av förpackningar 2022 cirka 40 procent i Sverige. Den ska upp till 65 procent inom fem år