Det är våning 1 B som den 16 januari blir ett demensboende med åtta platser. Våningen har tidigare under många år varit en demensvåning. För cirka fyra år sedan gjordes den dock om till en vanlig våning.
– Just då fanns inte behovet för en demensvåning, säger Maud Steen, enhetschef.
Hon sitter i en fåtölj i vardagsrummet på våningen och i soffan sitter undersköterskorna Susanne Almgren och Anneli Karlsson med lång erfarenhet inom vården och av personer med demensdiagnos. Susanne Almgren har arbetat i 35 år på Boken och Anneli Karlsson i 23 år. Båda har arbetat i många år på våningen och är nöjda med att det blir en demensvåning igen.
– Vi vill egentligen inte att den skulle stänga, säger Anneli Karlsson och Susanne Almgren instämmer.
Bådas hjärtan klappar lite extra för dementa.
– Det har alltid varit något speciellt med att jobba med dementa, säger Anneli Karlsson.
– Man kan få ett litet leende, säger Susanne Almgren och det lyser ur bådas ögon.
– Tanken bakom är att det finns personer med demensdiagnos på andra våningar och vi vill göra det så bra som möjligt. Det finns dem som är väldigt långt gångna i demensen. Så vi har sett behoven. Det finns 80 boende i huset varav cirka 18 till 20 personer med demensdiagnos, säger Maud Steen, enhetschef.
Maud Steen ger ytterligare en förklaring till satsningen:
– Omsorgs- och socialförvaltningen kommer använda sig av våningen som en referens till hur vi vill att övriga demensvåningar ska utformas vad det gäller bland annat boendemiljön, arbetsmetoder och kompetenskrav i framtiden. Så det vi gör nu det gör vi bra så vi kan visa andra, säger Maud Steen.
Boel Eklund är medicinskt ansvarig för rehabilitering i Mjölby kommun. Under hösten har Boel Eklund ingått i en arbetsgrupp som arbetat med att ställa om våningen på boendet till ett demensboende. I gruppen ingår även enhetscheferna Maud Steen, Catherine Stolfer Suneson, demenssköterskan Anita Källman och undersköterskorna Sonja Kuusinen och Malin Johansson.
Under hösten har gruppen haft flera träffar då de bland annat diskuterat miljön. Färg och form har stor betydelse för personer med demensdiagnos.
– Miljön är väldigt viktig för demenssjuka. Man uppfattar synintryck lite annorlunda en bit in i sjukdomen, säger Boel Eklund.
Hon förklarar att Socialstyrelsen har nationella riktlinjer för vård och omhändertagande av demenssjuka. Riktlinjerna inkluderar boendemiljön.
Det ska vara en konstrast i färgerna och de ska synas bra.
– Man kan till exempel ha en röd list som visar vägen till rummet eller ett rött hjärta som hjälper till att visa vägen till badrummet. Man pratar även om porslin. Har man ljus mat som fisk och potatis är det bra om porslinet är mörkare för att maten ska synas mera, säger Boel Eklund.
Hon och Anita Källman, demenssköterskan har haft två halvdagars utbildning för de åtta medarbetare som ska arbeta på våningen, och de tio som utgör nattpersonal på vårdboendet. Utbildningarna har handlat om demenssjuka, demenssymptom och bemötandet.
Varför är bemötandet så viktigt?
– Det är den viktigaste strategin för att få vardagen att fungera. Man ska vara närvarande, läsa av situationer innan de uppstår och ha en framförhållning, säger Boel Eklund.
Hon fortsätter med att ge ett exempel:
– Om man vet att någon sovit dåligt och att personen då blir arg kan den få äta frukost vid ett annat bord.
Service och tekniska förvaltningen har fått i uppdrag att göra om våningen och färgsätta den.
– Men vi har inte kommit till färgsättningen än, men vi vet hur vi vill ha det, säger enhetschefen Maud Steen med glimten i ögat.
I nuläget kan Maud Steen inte svara på kostnaden.
– Kostnaden ryms inom ramen för 2017. Jag kan inte precisera vad just detta kommer att kosta.
I dag bor det redan fem personer med demensdiagnos på våningen och i nuläget har en person fått erbjudandet att flytta ner från en annan våning och har tackat ja. Det kommer inte rekryteras någon ny personal till våningen.