Åsa Carlberg och Minna Gunnarsson promenerar längs Rydjabäcken som ska klara av att ta emot stora regnmängder.
Arbetet med att ta höjd för klimatförändringarna går framåt i Mjölby. 2016 låg kommunen på plats 177, med ett poäng när IVL (Svenska miljöinstitutet) rankade kommunernas klimatanpassningsarbete. I år ligger kommunen på plats 65 och med 19 poäng av 33 möjliga.
– Tidigare var klimatfrågan något som låg lite vid sidan av andra frågor. Nu finns den med på alla områden inom alla förvaltningar, säger Åsa Carlberg, hållbarhetsstrateg i Mjölby.
För Mjölby kommun innebär klimatförändringarna främst ökade risker för extrema skyfall, och översvämningar, värmeböljor och torka, aspekter som kommunen behöver ta hänsyn till både vid nybyggen och i befintlig bebyggelse. Längs Svartån kan det till exempel finnas risker när man vill bygga nytt.
"Mjölby har en fördel eftersom det är en en gles kommun med närhet till parker, vatten och många trädgårdsmiljöer ", säger planarkitekt Magnus Hultegård.
– Det finns enstaka områden i kommunen där vi måste tänka en vända till om det finns önskemål att bygga där, säger planarkitekt Magnus Hultegård. En sådan plats är exempelvis området vid Albackens rastplats, ett annat är svängen vid Sya där det finns en viss risk för erosion.
Men i det stora hela anser han att Mjölby har en fördel som är en gles kommun med närhet till parker, vatten och många trädgårdsmiljöer.
– Det gör det lättare att klimatanpassa kommunen även i befintliga miljöer, säger han.
Med erfarenheterna från stormen och översvämningarna 2007 och värmeböljorna 2018 har kommunen gjort en risk- och sårbarhetsanalys.
Åsa Carlberg tycker att klimatfrågan uppmärksammas på ett helt annat sätt idag än för fem år sedan.
– Vi tittade på vad vi har drabbats av tidigare, vilka åtgärder som vidtogs då, om det finns luckor och vad kan vi utveckla, berättar Åsa Carlberg.
Dagvattendammar har fått större betydelse när ny bebyggelse planeras.
– Mantorp är ett exempel på det. Här jobbar vi med topografin där huvudgatorna utgör lågpunkter och vattnet kan rinna vidare till befintliga diken och ut i Lillån vid häftiga skyfall, säger Magnus Hultegård.
Äldreboenden och förskolor är särskilt sårbara vid värmeböljor.
– Vi tog fram rutiner i samband med de värmeböljor som varit, och det är en fråga som vi kommer behöva arbeta mer med framåt, säger Åsa Carlberg. Det handlar om sådant som tätare tillsyn, att se till att de äldre får i sig mat, frukt och vatten. Värmeböljor inträffar ju sommartid när det är många vikarier som jobbar så då gäller det ha rutiner.
Redan idag arbetar kommunen med olika åtgärder vid vattenbrist i samband med torka.
–När vi har låga vattennivåer uppmanar vi kommuninvånarna att spara vatten genom olika kampanjer till exempel, säger Åsa Carlberg.
Att plantera mer träd och luftrenande blommor som klarar mer torka är andra åtgärder kommunen arbetar med, både för att minska på vattning och för att skapa områden där människor kan söka skydd.
– I och med ett förändrat klimat behöva ha ännu mer fokus på ventilation och kyla i våra kommunala fastigheter.
Under 2022 ska Mina Gunnarsson arbeta fram en övergripande klimatanpassningsplan.
Arbetet med klimatanpassning kommer att gå in i en ny fas under 2022. Då ska miljö- och hälsoskyddsinspektör Mina Gunnarsson i samarbete med de olika förvaltningarna ta fram en klimatanpassningsplan utifrån den förstudie som gjorts tidigare.
– I planen ska vi ta fram konkreta åtgärder för hur vi ska arbeta med klimatanpassning i kommunen, säger hon. Planen kommer sedan att uppdateras regelbundet.
Stränderna utefter Svartån utgör skredriskområden enligt SGI (Statens geotekniska institut).
Att anpassa kommunen inför de extrema skyfall som klimatförändringarna för med sig är en prioritet.
– Tidigare har klimatförändringarna varit så abstrakta. Översvämningarna i Gävle blev en påminnelse om vad som kan hända, säger Minna Gunnarsson