"Jag är stridsfordonsskytt på Stridsfordon 90. Det är en vagn som är lite mindre än en stridsvagn", säger Saga Mideskog från Mjölby.
Saga Mideskog har målat ansiktet i grön kamouflagefärg. På huvudet har hon en skyddshjälm och hon bär dubbla hörselskydd. Det behövs för hennes arbetsplats väger 23 ton och bär på dödliga projektiler.
– Jag är stridsfordonsskytt på Stridsfordon 90. Det är en vagn som är lite mindre än en stridsvagn. Besättningen består av en förare, en vagnchef och en skytt. Bak på vagnen finns ett utrymme med sex skyttesoldater.
– Jag klättrar upp på vagnen och där är det en liten lucka som jag hoppar ned i. Det är trångt och inte så mycket plats. Man kan jämföra det med en tv-spelskonsol som jag sitter och styr med.
Från sin plats i tornet är det Sagas ansvar att vara först med att pricka fienden.
– Det finns olika sikten, bland annat mörkersikte, sikte med förstoring och värmekamera. Du ska kunna bedöma vilken typ av sikte som är bäst lämpat att använda i den uppkomna situationen. För att komma till skott behöver du ha gjort ett antal bedömningar innan och det måste ske fort. Det handlar om sekunder. Är du inte först till skott förlorar du.
Saga är från Mjölby och gör sin värnplikt på Södra skånska regementet P7, utanför Lund. När hon ryckte in i augusti såg världen annorlunda ut mot idag. Krig i Europa och allvarliga diskussioner om Nato-medlemskap fanns knappt på kartan.
Saga Mideskog – hemma på "permis" i Mjölby. I januari 2023 börjar hon på polishögskolan i Växjö. Hon har inte blivit avskräckt efter upploppen i Skäggetorp och Navestad. "Jag vill bli polis och de uppgifter jag ställs inför vill jag lösa. Vissa uppgifter är mer utmanande än andra."
– Det är klart att det är på allvar. Vi som utbildar oss till militärer gör det av en anledning. Om det skulle hända något är det vi som försvarar vår demokrati, våra friheter och rättigheter i Sverige.
Men Saga skräms inte av allvaret.
– Jag har fått ett annat perspektiv eftersom jag varit inom militär verksamhet under tiden som allt detta har hänt. Visst har jag läst i media, men vi har även fått mycket information från våra befäl.
– Jag känner att det är en stor uppgift och ett stort ansvar att ta. Skulle det bli väpnad konflikt i Sverige så är det min uppgift att försvara landet. Hade det som hänt i Ukraina hänt i Sverige hade jag velat vara med och bidra.
Från sin plats i tornet är det Sagas ansvar att vara först med att pricka fienden. "Antingen är du först till skott och överlever, eller är det motståndaren som tar ditt liv."
Men det betyder också att du kan bli dödad.
– Vi övar genom att skjuta på måltavlor. Men i slutänden kan jag hamna i att stå öga mot öga med en fiende. Då handlar det om mitt eller fiendens liv. Antingen är du först till skott och överlever, eller är det motståndaren som tar ditt liv.
– När jag blivit skjuten på övning har jag tänkt att hade det varit på riktigt skulle jag inte överlevt. Det är sjukt hur fort det kan gå. Jag skulle säga att jag inte på något sätt oroar mig eller är rädd att dö i en konflikt. Det är nog mer min familj som oroar sig.
– När kriget i Ukraina bröt ut sade min morfar: ”Ska flickan ut i krig. Nä, det får hon inte.”.
"Min pappa gjorde utlandstjänst. Han var på FN-uppdrag i Libanon och Makedonien. Jag satt och tittade på bilderna när jag var liten och blev fascinerad", säger Saga Mideskog.
För att överleva måste du också ta någon annan persons liv.
– När vi har skarpskjutningsövningar så tänker man inte, man bara utför. Skulle jag döda någon på riktigt skulle det nog följa med mig efteråt. Jag tror inte att jag skulle tänka på det i stunden. Det kan låta kallt, men jag har en uppgift.
På P7 finns fyra plutoner. I Sagas pluton är hon den enda tjejen.
– Det är jag och 40 killar, säger hon och skrattar.
– I början funderade jag hur det skulle gå, till exempel vid ombyten. Men man lär känna varandra och nu är det inga konstigheter.
– Det är klart att det finns en machokultur och det är en viss jargong. Jag anser att jag inte ska behöva anpassa mig och bli grabbig. Jag vågar stå på mig om jag tycker att en kommentar inte är schysst. Jag upplevde att det var en del sådant i början, innan alla hittade sin plats i gruppen. Men nu är vi mer som en familj – de är mina bröder och jag är deras syster.
– Att få in kvinnor som gör värnplikten dämpar machokulturen. Det blir en annan gruppdynamik.
"Det är jag och 40 killar", skrattar Saga (t.v.). "Det är klart att det finns en machokultur och det är en viss jargong. Jag anser att jag inte ska behöva anpassa mig och bli grabbig."
Snart är det dags för slutövningar och i sommar muckar Saga från militären. Hon har redan kommit in på polisutbildningen, som hon påbörjar i januari 2023.
– Jag har alltid varit intresserad av kriminologi och brott. I början vill jag finnas ute i samhället och åka på 112-ärenden. Sedan får vi se vad jag vill inrikta mig mot.
Hur har dina tankar gått när du läst om upploppen i Skäggetorp och Navestad?
– Jag blir inte avskräckt eller rädd. Det är en del av yrket. Det var inte väntat att det skulle hamna på den här nivån av våld. Jag vill bli polis och de uppgifter jag ställs inför vill jag lösa. Vissa uppgifter är mer utmanande än andra. Men det är klart att du inte ska komma till jobbet och känna att idag kan jag mista livet. Det är jäkligt tråkigt.
Saga Mideskog är den korta soldaten i mitten. "Att få in kvinnor som gör värnplikten dämpar machokulturen. Det blir en annan gruppdynamik", menar hon.