Maritha Hörsing och Jenny Persson berättar att Hulje Återvinningcentral kommer att behöva byggas om och ut.
– Med den nya planen går startskottet för att minimera avfallet både i kommunens verksamheter och bland kommuninvånarna, säger miljöingenjör Jenny Persson. Med den vill vi få in ett tänk om att en stor del av det vi kallar avfall egentligen är en resurs.
Arbetet med den nya avfallsplanen, som går ut på remiss nästa vecka och publiceras på kommunens hemsida, har pågått under ett par års tid. Under den tiden har flera lagar förändrats, vilket påverkat planarbetet. Medan den tidigare planen mer var en angelägenhet för kommunens avfallsenhet omfattar den nya hela kommunen med dess invånare. Den utgör grunden för hur avfallshanteringen i kommunen ska bidra till att uppnå några av de 17 globala målen i Agenda 2030.
Avfallstrappan utgör grunden för arbetet med att minska allt avfall i Mjölby kommun.
– I stora penseldrag kan man säga att vi ska få in avfallstrappan i varje liten del innan vi gör våra inköp, säger Maritha Hörsing, VA- och avfallschef i Mjölby.
Avfallstrappan innebär att man i första hand ska förebygga avfall genom att tänka till innan man handlar något. Nästa steg handlar om återbruk, går prylen eller klänningen att laga eller sälja och om jag behöver något nytt, handla begagnat. Steg tre handlar om att ta tillvara avfallet och göra något annat av det. I det fjärde steget lämnas avfallet till förbränning och utvinning av energi. Och det sista steget är deponi där så lite som möjligt ska hamna. Målet i Mjölby är att alla kommunens verksamheter, och invånarna, ska ta ett steg upp i trappan.
MiljöingenjörJenny Persson är den som arbetat mest med avfallsplanen.
– Vi behöver alla ändra våra rutiner och om de kommunala förvaltningarna går före kommer det att leda till att tänket sprider sig till kommuninvånarna, tror Jenny Persson.
I planen finns både interna och publika förslag på åtgärder. Inom omsorgen kan det behövas nya rutiner för att ta tillvara allt som går av den mat som köps in och att arbeta för att det som läggs på tallriken äts upp, för att minska både matsvinn och matavfall.
– Det är skillnad på matsvinn och matavfall, förklararJenny Persson och tar mögligt bröd som slängs som exempel.
– Det hade man kunnat äta innan det möglade i stället för att låta det bli matsvinn.
Skal, ben, brosk och kaffesump och annat som vi inte förväntas äta kallas matavfall, eller oundvikligt matavfall, enligt Naturvårdsverkets definition.
När det gäller återbruk finns förslag på en fritidsbank, som redan är beslutad. Andra förslag är att delvis som en arbetsmarknadsåtgärd skapa en verksamhet för insamling av föremål som kan lagas och återbruka och internt inom kommunen kan en bytesbank skapas.
Mjölby är ju en expanderande kommun och även om det inte alltid är det kommunala bostadsbolaget som bygger kommer avfallsplanen finnas med när översiktsplaner och detaljplaner görs upp.
VA-och avfallschefen Maritha Hörsing ser fram emot att få synpunkter på planen men hoppas att det inte blir för många ändringar.
– När vi får detaljplaner kan vi till exempel lyfta att det behövs plats att hantera avfall för de boende, säger Maritha Hörsing.
Det ansvar som idag ligger på FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) kommer troligen att hamna på kommunerna framöver. Redan från och med den 1 januari är det kommunerna som ska ta ansvar för insamlandet av returpapper. Och det ställer nya krav på kommunerna.
Bygg- och rivningsavfall och elektronik är andra typer av avfall som behöver tas om hand. Och på sikt är frågan vem som ska ansvara för att samla in textilier för återbruk eller återvinning.
Fram till årsskiftet kommer det att gå att läsa och tycka till om avfallsplanen för både medarbetare och kommuninvånare.