Runinskrift omtolkas efter över 100 år

Det till synes enkla budskapet på en runsten, om en viking som reste den till minne av en annan viking, gömmer information som ännu i denna dag kan omtolkas.

Runstenen som Vigöt reste till minne av sin bror Torgöt. Den står på Sörby kyrkogård, strax intill platsen där Sörby kyrka stod före 1791 när den revs.

Runstenen som Vigöt reste till minne av sin bror Torgöt. Den står på Sörby kyrkogård, strax intill platsen där Sörby kyrka stod före 1791 när den revs.

Foto: Privat

Mjölby2020-05-25 15:00

För några veckor sedan skulle runologen Magnus Källström på Riksantikvarieämbetet bättra på färgen på runstenen på Sörby gamla kyrkogård utanför Mjölby. Då passade han på att titta lite extra noga och hittade en del nytt i den tusenåriga inskriptionen.

– Länsstyrelsen har nyligen gjort vårdande insatser på stenen och det är inte ovanligt att man hittar saker som inte framträtt tidigare, säger Magnus Källström.

Bland annat har han upptäckt att ristaren haft lite problem med språket. Troligen på grund av att han valt att spegelvända runorna. Det i sin tur beror på att det funnits ytterligare en sten på platsen, kanske med rättvända runor. Liknande tvillingstenar har funnits på annat håll i landet. Budskapet delades upp på två stenar. I något fall har de samma text, fast spegelvänd.

– Det står också "dessa stenar" i inskriften vilket tyder på att det varit fler. Den eller de andra har dock aldrig hittats. Det var vanligt att de kom till användning vid murbyggen, säger Magnus. 

På ett ställe har personen som huggit runorna gjort en extra liten krok. Magnus Källström tror att ristaren hållit på att missa ett tecken och börjat hugga ett t i stället för ett u i namnet "uikutr" (som ska utläsas Vigautr). Även på andra ställen i den korta inskriptionen har Magnus hittat små språkmissar.

– Ristaren har gjort det lite svårt för sig med de spegelvända runorna.

Hela texten kan på modernare svenska läsas som "Vigöt reste dessa stenar efter Torgöt, sin broder".

På 1890-talet reste språkforskaren Erik Brate runt i Östergötland och återgav inskriptionerna på länets många runstenar. Innan dess hade de behandlas allt annat än vördsamt. Runstenen i Sörby hade använts som trappsten i Sörby kyrka som revs 1791. När Brate kom dit var stenen inmurad horisontellt  i kyrkogårdsmuren. En del av texten under jord. 1918 var den rest och hade sin nuvarande placering på Sörby gamla kyrkogård. 

En del av runorna var redan på 1600-talet utsuddade, det vet man från ett dåtida träsnitt. Bland annat de första tecknen i namnet på den döde person som stenen rests till minne av. Brate tolkade de utsuddade tecknen som "þu" som början på namnet Turgautr eller Torgot på nusvenskt uttal.

 – På Ledbergsstenen utanför Linköping nämns en person med samma namn, utskrivet som Torgöt, säger Magnus Källström och menar att även Sörby-Torgöt borde stavas så.

Karta: Sörby bygata
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!