Skissen till vänster: Skolans tänkta placering på tomten. Bilden till höger: Sjunningsfält i förgrunden och skoltomten mitt i bilden. Uppe till vänster kan pistolskyttebanan skönjas.
Rekreationsområdet Måndalen med pulkabackar och slingrande stigar har aldrig varit tänkt att bebyggas. Däremot har skogen strax söder därom, samt hela området mellan Sjunningsfält och Bockarpsvägen liksom en del av fortsättningen söder om Stinsgatans förlängning, där Pistolklubben i dag har sin bana, ingått i planerna på ett bostadsområde.
Men framför allt har detaljplaneförslaget tagits fram för att hitta formerna för var den nya F–6-skolan ska byggas. Valet har fallit på det som lite kryptiskt kallas Eldslösa Norra. Där har skolplaceringen glidit runt en del under processens gång.
Nu har kommunens planavdelning landat i en placering vid förlängningen av Stinsgatan, som leder från Hargsvägen in i området Sjunningsfält. Men det ska också gå att nå skolan från Bockarpsvägen. Det ska inte gå att med bil köra mellan de båda infarterna utan det blir återvändsgator, med huvudinfart från Stinsgatan-hållet. Där hamnar även skolans parkering, ungefär där pistolbanan ligger i dag.
Vy mot skoltomten från Måndalens förskola. Det nya området Sjunningsfält och bakom det syns det slybeväxta hygget där skolan planeras att byggas.
Under detaljplanens samråd har många synpunkter kommit in. Dels från myndigheter och organisationer, dels från Mjölbybor.
Länsstyrelsen påpekar avvikelsen från översiktsplanen (2011) som utmärker området som grönområde. I den norra delen finns stora naturvärden i form av gamla tallar. I den södra har många bestånd av den sällsynta orkidén Knärot hittats.
Nu har planområdet minskats kraftigt. Den norra delen ingår inte längre, och söder om Stinsgatan kommer man inte bygga. Av bostadsområdet där man tidigare talat om 80-talet nya bostäder av blandad typ är det nu bara 20 villatomter kvar. Även de får infart från Stinsgatan.
– Det finns flera skäl till att vi minskade ner planområdet och att skoltomten flyttats, säger Caroline Ekman Gyllemark som är ansvarig planarkitekt.
– Dels på grund av naturvärdena. Dels handlar det om stora nivåskillnader. Delar av området har förorenad mark. Nu hamnar skolan på jämnare och mer lättbyggd mark där det från början planerades bostäder.
Planområdet för Mjölbys planerada nya skola har krympt avsevärt. Skoltomten i rött, villakvarteren gula. Till höger planarkitekt Caroline Ekman Gyllemark.
Mellan skolan och villakvarteren blir det gröna stråk som binder ihop Måndalen med naturen söder om planområdet.
Kommunen menar att man minimerat avvikelsen från översiktsplanen genom att koncentrera bebyggelsen till områden med lågt natur- och rekreationsvärde. Skolan byggs på ett kalhygge med sly.
Privatpersonerna som lämnat synpunkter framhäver främst naturvärdena. Oron är stor för just Måndalen, och skogen mellan den och Bockarpsvägen. "Visst gör det ont när staden växer", skaldar en av dem. Någon säger sig ha blivit "förskräckt o ledsen" av planförslaget. Man vill att befintliga stigar bevaras. Någon är negativ till att det blir en stor inhägnad skolgård som utestänger flanörer. Flera oroar sig för ökad trafik på tillfartsvägarna. Stinsgatan och Bockarpsvägen ses som smala och olämpliga. I korsningen Stinsgatan–Vattugatan beräknas till exempel trafiken öka från 250 till 850 ÅTD (årsmedeldygnstrafik). Som jämförelse har Kyrkogatan 1000 ÅTD.
– Vi menar att Stinsgatan klarar mer trafik. Cykelvägen är redan nivåseparerad och bred. Biltrafik som ska lämna och hämta kan även komma från Bockarpsvägen, menar Caroline Ekman Gyllemark.
Båda gatorna behöver ytterligare trafiksäkerhetsåtgärder, menar hon.
Planområdet har krympts och stora delar av marken med högt natur- och rekreationsvärde sparas. I stället vill man tillgängliggöra det ytterligare.
Flera tycker att skolan skulle göra sig bättre söder om Eldslösaleden, men kommunen prioriterar en mer central placering. Upptagningsområdet blir större, och skolvägen kortare för många. Skolan är en viktig del i den nya skolorganisationen för tätorten, med en högstadieskola (Lagman) och tre F–6-skolor.
Någon undrar varför man satsar på en detaljplan med bara 20 villatomter när 500 står i tomtkön, men får svaret att det är bra om flera nya detaljplaner i kommunen kan innehålla villatomter. I översiktsplanen finns tankar om fortsatt byggande söderut.
Man vill nu undvika att bygga på åkermark. Kommer det bli svårt att hitta annan byggbar mark, på grund av natur- och rekreationsvärden?
– Visst är det komplext att stadsplanera i dag. Det är många intressen som man måste anpassa sig till. På åkermark finns det inga naturvärden som hindrar. Vi visste om fridlysta växter här. Men vi tycker att det som blev kvar av planområdet har nyttjats bra, och naturen finns kvar runtikring, säger Caroline Ekman Gyllemark.
Hon menar också att förändringarna kommer att innebära nya och mer lättillgängliga entréer till Måndalen och övrig värdefull natur.
Idéskiss på ny skola vid Sjunningsfält som gjorts av konsultföretaget Afry.