Lantbrukskonsulten Sophia Nilsson och äggproducenten Per Gunnar Swärd tycker att kommunen kan göra ett undantag för att syftet med byggnationen är att kunna fortsätta med livsmedelsproduktion.
Det är motiveringen till byggnämndens avslag.
– Marken har inte brukats på många år. Det skulle inte gå med moderna metoder. I så fall med handkraft. Den har legat i träda eller varit hästbete, säger Per-Gunnar och pekar på flera gamla odlingsrösen som han vill bevara.
Två kilometer bort har kommunen 13 hektar åkermark som står till förfogande som exploateringsmark. En bilaffär har just invigts på en av de större tomterna.
Vad tänker du när du åker förbi där vid Depot Mantorp?
– Jag har inga känslor för det, men det är lite märkligt.
Per Gunnar Swärd äger flera gårdar med äggproduktion. I Skorteby finns även ett packeri dit ägg från flera håll transporteras, 100 ton ägg i veckan hanteras där och ett 20-tal anställda jobbar skift. Han bor själv i Frackstad mellan Sjögestad och Gammalkil. Gården Skorteby på 130 hektar köpte han 1985. Två vindkraftverk reser sig bara några meter från packeriet och genererar el till anläggningen.
– Förr i världen erbjöd gårdarna bostäder till sina anställda. För mig skulle det vara en möjlighet att rekrytera personal, en bostad att hyra ut, menar han.
Enligt Mjölby kommuns bygglovsavdelning har tre ansökningar de senaste två åren fått nej med hänvisning till brukbar åkermark. I ett av fallen är det länsstyrelsen som upphävt ett positivt kommunalt beslut. I de andra två har ett kommunalt avslag överklagats till länsstyrelsen, där ärendena nu ligger och väntar på behandling.
Lantbrukskonsulten Sophia Nilsson och äggproducenten Per Gunnar Swärd på den aktuella biten mark som har spår av gamla odlingsrösen på flera platser. Här vill han bygga två personalbostäder.
Per Gunnar har tagit hjälp av lantbrukskonsulten Sophia Nilsson med att skriva ett överklagande. Hon menar att det finns skäl och möjlighet för kommunen att göra undantag även om marken skulle bedömas som brukningsvärd.
– Det gäller bostäder för personal i hans företag som producerar livsmedel, och det borde anses som ett väsentligt samhällsintresse, säger hon.
Intill vägen mellan Mantorp och Västerlösa ligger marken som Per Gunnar valt ut som gårdens minst värdefulla, och som samtidigt går att bygga på. Mellan åkrarna finns en del bergknallar och hällar men de är inte lämpliga att bygga på, menar han.
Gården Skorteby är en av flera gårdar som Per Gunnar Swärd äger och som producerar 100 ton ägg i veckan.
– Det är lätt att nå tomterna från vägen, miljökontoret har sagt ja till biologisk avloppsinfiltration, men byggnämnden tycker att det går att bruka marken, säger Per Gunnar Swärd.
Han tycker att miljöbalken har tappat sitt grundsyfte om man inte kan generationsväxla eller ordna boende på egen mark för anställda.
Byggnadskontoret konstaterar att marken finns med i Jordbruksverkets blockdatabas, att tomterna ligger inom slättbygden och menar att de kan sambrukas med övriga block i området.
Torsten Ohlsson är moderat ledamot i byggnämnden. Han yrkade på fortsatt utredning av ärendet och att nämnden skulle göra ett studiebesök på platsen. SD-ledamoten Peter Gabrielsson ville säga ja till ansökan. Övriga ledamöter röstade för tjänstemännens förslag att säga nej till Per Gunnars ansökan.
Per Gunnar Swärd ville bygga två bostadshus på sin gård men fick nej av kommunen för att det är brukbar åkermark. "Marken kan inte brukas med moderna metoder", säger han.
Just nu arbetar kommunen med en ny översiktsplan (ÖP). Den har varit på granskning. I den kommer det att finnas en diskussion om just möjligheten till generationsväxling på lantbruksföretag.
LRF har lämnat synpunkter på planförslaget. Man kan säga att LRF är både för och emot byggande på jordbruksmark. "Jordbruksmark ska värnas men jordbruk och landsbygd måste kunna utvecklas", skriver man. LRF reagerar positivt på att förslaget till ÖP öppnar för möjligheten till generationsbyggnad, men är kritisk till kommunens planpolitik.
– Kommunen säger nej till att bygga på åkermark, men själva kan de bygga på 50 hektar utan problem med hänvisning till samhällsintresse, säger Jörgen Bäck som är ordförande i LRF Mjölby.
Jörgen Bäck, lantbrukare och lokal ordförande i LRF, vill ha möjlighet till undantag från stoppet att bygga på brukbar mark.
LRF vill att det ska vara möjligt att göra undantag för att bygga både generationsboende och för arbetskraft. Då handlar det om att utveckla jordbruksföretaget, men att man använder den minst produktiva marken.
På kommunfullmäktiges senaste möte ställde Moderaterna en fråga till majoriteten om hur kommunen ställer sig till byggande på åkermark. Det blev en debatt där företrädare både för majoritet och opposition konstaterade att olika intressen står emot varandra i den frågan.
Birgitta Gunnarsson, Centerledare i Mjölby, försvarar också böndernas rätt att utveckla sina företag.
Birgitta Gunnarsson (C) menade att alla vill värna jordbruksmarken, men att även en bostad för en människa som arbetar på jordbruket kan vara ett väsentligt samhällsintresse.
– Var tror ni bönderna väljer för mark om de vill bygga generationsboende på gården? Tar de bästa gärdet? Nej, så dumma är de inte, de väljer den sämsta. Det är stenig skitmark, röt hon till.