Han har vunnit "På spåret" två gånger. Han är den ende i "Fråga Lund" som aldrig haft sitt ämne som yrke. Han har Sveriges lättast igenkännliga diftonger.
– Det är tydligen rätt många som retar sig på min dialekt, säger Gunnar Wetterberg, som ändå har en fanclub på facebook.
Det var nog ingen som störde sig när han var inbjuden av fullmäktiges ordförande Jörgen Oskarsson att föreläsa med anledning av den allmänna rösträttens hundraåriga historia i Sverige. Det kom en hel del fniss och något flabb, och efteråt en rungande applåd.
Gunnar Wetterberg betonade kommunernas, och dess föregångare socknarnas, avgörande betydelse i processen mot full demokrati.
– Det pratas i dag mycket om den kvinnliga rösträtten 1921, och den var så klart viktig för jämställdhet, för lika lön och för en förändrad äktenskapslagstiftning och på arbetsmarknaden.
Men han menar att minst lika viktig var den kommunala rösträtten som samtidigt förändrades i grunden. Valen till första kammaren i riksdagen skedde tidigare utifrån ekonomisk styrka. Förändringarna under den liberala dåvarande statsministern Nils Edén ledde till en mer demokratiskt sammansatt första kammare. Om Edén har Wetterberg skrivit en bok.
Gunnar Wetterberg är inte som man skulle kunna tror en knarrig lundaprofessor. Han började visserligen utbilda sig till historielärare, men tog sedan en annan väg.
– En vän jobbade på UD och lockade dit mig. Jag hade diplomatjobb med bland annat postering i Hanoi.
Sedan har han främst haft jobb som ekonom, inom departement och inom Saco.
Varför tror du att du nu blivit efterfrågad i populärkulturella sammanhang?
– Jag vet inte, det började med att jag blev castad till den nya upplagan av "Fråga Lund". Det roliga är att jag är den ende i programmet som såg den ursprungliga varianten på 60-talet, berättar Gunnar Wetterberg strax innan han håller sin historiska föreläsning.
Produktionsfolket på tv hade troligen sett youtube-klipp där han föreläser om svensk ekonomis historia för olika organisationer och företag. Klippen är klart sevärda och med stor humor drar han slutsatser om det mesta som hänt utifrån födelsekurvans vindlingar upp och ner under 1900-talet.
Styr producenten er mycket?
– Det är de som väljer frågorna. Och så har de makt över saxen, säger han och berättar om en lång grundlig utläggning om 1734 års lag som tittarna aldrig fick höra för den klipptes bort helt.
Att han blev en lyckosam parhäst med betydligt yngre Parisa Amiri i Sveriges mest populära frågeprogram gör han ingen stor sak av.
– Det är inget att bli kaxig över när man vet hur nära det var att gå snett flera gånger. Missar man ett resmål helt så är det väldigt svårt att komma igen, säger Gunnar Wetterberg.
Efter två vinster räknar han inte med att bli inbjuden till programmet igen.
Parisa Amiri har sagt att ni är två nördar. Är du en nörd?
– Ja. När det gäller historia i grund och botten. I yrkeslivet har jag läst kolossalt mycket nationalekonomi, men nu är det tillbaka till historien. När jag var sju år fick jag boken "Förr i världen" i tre delar. Jag läste all historia jag kunde få tag i.
I fullmäktige fick han till slut frågan hur man ska få yngre att engagera sig för kommunpolitiken.
– Kanske att få in medborgare utanför medlemsmatriklarna, men som är aktiva i andra sammanhang, och som skulle vara viktiga i politiken, blev hans svar.