Mjölby kommun utreder just nu gymnasiets program utifrån den gymnasiesamverkan som man har med Tranås och Motala, och övriga gymnasieorter i länet. Vissa program har svårt att fylla platserna och kostar mycket pengar för kommunen. Hantverksprogrammet guldsmed är ett av dem.
Ett gäng vuxenelever i åldrar mellan 22 och 64 berättar om sitt program på Dackeskolan, där de går med dubbel fart jämfört med gymnasieeleverna.
– Vi är i verkstan hela tiden, säger Robin Ernetoft.
Flera av dem sökte in till linjen redan efter nian, men kom inte in. Efter andra gymnasielinjer och jobb har de nu äntligen fått plats som vuxenstuderande.
– Hade jag vetat att linjen fanns hade jag sökt. Det var dålig marknadsföring, säger Malin Nordgren som gick ett restaurangprogram i Linköping.
Gymnasieeleverna på programmet kommer från hela Sverige. Vuxeneleverna har mer länskoppling.
– På sociala medier eller på nätet kan man hitta programmet, men det är inte supertydligt om man googlar, säger Nathaly Eddesten och Sofia Lillemets Edman som tycker att kommunen borde göra reklam mer aktivt.
Allihop berömmer utbildning och tycker att de hittat rätt.
– Det är roligt och givande att det är både vuxna och ungdomar på programmet. Vi har så olika bakgrund och kompetenser. Jag tror att både vi äldre och gymnasieungdomarna har utbyte av varandra, säger Mikaela Johansson.
Robin hade tänkt söka till finsnickeri men fick reda på att linjen är pausad. Då valde han guldsmed i stället.
– Jag är glad att programmet finns som vux. Den passar så bra för mig nu i livet, men hade inte varit lika bra när jag var 16, säger Mikaela.
– Det är ju inte kvalitén som ifrågasätts. Den är extremt hög. Det är ekonomin som kommunen räknat på. Men de får betalt för oss, säger Sofia.
– Branschen söker folk. Det är ett generationsskifte just nu, säger Jan Ek, som är äldst, 64 år.
Gun-Inger Andersson är utbildningsnämndens ordförande (L). Hon har fått en fråga i fullmäktige om kommunen verkligen gör allt för att marknadsföra guldsmedsprogrammet. Det är den pensionerade läraren på skolan, Eva Lundqvist Käll, som vill ha svar. Hon menar att Mjölby får bra reklam med alla priser som hantverkselever fått.
– Här går konstnärligt lagda elever. En del tycker inte att de passar in på andra program, menar Eva och lyfter utbildningens många nationella och internationella framgångar.
På fullmäktige räknar Gun-Inger Andersson upp alla de insatser som kommunen gör för att sprida kunskap om att programmet finns lokalt, regionalt och nationellt. Bland annat åker man på gymnasiemässor i Stockholm. Hon tycker att kommunen gör mycket, även om man alltid kan göra mer.
– Den som är intresserad av en sådan utbildning söker säkert och hittar oss, eller får information via sin syv.
Gun-Inger Andersson tror att det kan vara svårt att få en 16-åring att flytta från övriga landet för att bo i Mjölby och gå en gymnasielinje.
– Vissa år har det varit mellan två och fyra sökande, därför tar man in vuxenstuderande, säger hon.
Eva Lundqvist Käll var lärare på programmet redan från 1979 och menar att det vore förödande för Mjölby om linjen lades ner.
– Marknadsföringen är under all kritik nu, säger Eva som hade programmets nuvarande lärarna som elever.
– De har just nu 24 elever. Det är fullt i verkstaden. Det är en kulturell skatt som måste värnas, säger hon och tycker inte hon fick något bra svar på sin fråga till nämndordföranden.
Hon tycker att kommunen ska koncentrera sig på elever ute i landet, och inte räkna med att fylla med lokala sökande.
– Skicka material till varje kommun i Sverige. Kontakta varenda syv, uppmanar hon och säger att hon gick i taket när hon fick höra kommunens planer.
För eleverna ingår praktik och flera blir lovade jobb av företagen de är på.
– Även industrin jagar guldsmeder till jobb där det krävs finmotorik och fingerfärdighet, till exempel Saab, menar vuxeneleven Malin Nordgren.
De ser utbildningen som ett kulturarv som möjliggör att ett döende yrke kan fortleva. Utbildningen har funnits väldigt länge. Den startade på 60-talet i Strålsnäs och kommunaliserades på 70-talet.
– Lägger man ner så riskerar yrket att försvinna. Även om utbildningen bara är ett och ett halvt år för oss "vuxare" så får vi lära oss alla grunder så att man får en bred kompetens, menar Malin.
Programmets lärare, Camilla Wallin och Niklas Galte, har valt att inte kommentera innan utredningen är klar.