Kossan 0460 har kanske inte bästa bordsskicket, men mår bra på Hulterstad gård och levererar kravmärkt mjölk till länets skolbarn. Nu blir det även energiproduktion.
– Vi måste hälsa på producenterna, skojar Carl-Erik Ehrenkrona, när vi kliver in i ladugården på Hulterstad gård.
Kossorna stirrar nyfiket på oss men återgår snart till att äta, lyckligt ovetande om att vi är där för att få reda på hur deras bajs ska bli elektricitet.
Carl-Erik är den trettonde generationen i sin släkt som driver jordbruk på Hulterstad och på gården har det bedrivits lantbruk sedan mitten av 1600-talet. Han har ett driftsbolag tillsammans med arrendatorn Ove Karlsson. Driftsbolaget arrenderar jordbruket i sin tur av Carl-Erik.
– Tekniken att göra biogas har funnits länge och tyskarna har odlat grödor bara för att producera el, berättar Carl-Erik.
Hulterstads arrendator Ove Karlsson och ägaren Carl-Erik Ehrenkrona på platsen där en biogasanläggning ska byggas för 20 miljoner. "Att vi fick stödet är helt avgörande. Utan det hade anläggningen inte blivit av för då hade det varit svårt att få igen pengarna", säger Ove.
Redan för ett antal år sedan fanns planer på att producera biogas på gården.
– Vår tanke var att göra fordonsbränsle. Planen var att det skulle gå en gasledning under Svartån fram till värmekraftverket där de skulle uppgradera gasen till bränsle. Det var inte bara vi, utan fler gårdar var inblandade.
Någon ledning under ån blev det inte, men biogas kommer det produceras på gården. Strax innan jul blev det klart att gården fått medel från EU via projektet Klimatklivet för bygga en anläggning som med hjälp av biogas ska skapa el och värme i en rötgasanläggning.
– Här inne i ladugården har vi drygt 200 mjölkkor och totalt har vi 280 stycken, säger Ove. Vi kommer behålla samma antal djur även efter vi dragit igång med biogasen.
Carl-Erik Ehrenkrona berättar att det fanns planer på biogastillverkning redan för ett antal år sedan. "Planen var att det skulle gå en gasledning under Svartån fram till värmekraftverket där de skulle uppgradera gasen till bränsle."
Bakom korna rör sig en mekanisk skrapa utmed golvet. Den samlar ihop bajset och leder det i en ränna ut på baksidan av ladugården. Där finns en bassäng med gödsel från alla stallar.
– Härifrån pumpas gödslet vidare till två stora bassänger, förklarar Carl-Erik. Intill bassängerna kommer rötkammaren och en teknikcontainer med en generator och en pump anläggas. Rötkammaren blir på 2000 kubikmeter.
De lite äldre kalvarna mår bäst av att vara ute. Kyla klarar de bra men behöver vindskydd i sina bås.
Det är Naturvårdsverket som har beslutat att projektet ska få klimatinvesteringsstöd på maximala 13,3 miljoner kronor. Hela investeringen beräknas kosta drygt 20 miljoner.
– Att vi fick stödet är helt avgörande, säger Ove. Utan det hade anläggningen inte blivit av för då hade det varit svårt att få igen pengarna.
Roboten släpper in kon när det är dags, tvättar och känner av spenarna innan den gör själva jobbet. Under tiden får kon lite godis som tack för visat intresse.
Arbetet med att ta upp offerter pågår för fullt. Förhoppningen är att allt ska vara klart under 2023.
– Produktionen av el är främst till gården, men blir det överskott kommer vi sälja det. Vi använder cirka 700 000 kWh på ett år och vi kommer producera runt 900 000 kWh.