Skolchef Christer Lordh och utbildningsstrateg Thomas Kinell visar på en tavla Mjölbys skolorganisation fem-sex år framåt i tiden.
Mjölbys skolorganisation för tätorten har utretts under flera år. Arbetet har försvårats av att befolkningsprognoserna reviderats uppåt. Mjölbys befolkning ökar kraftigt och förväntas fortsätta med det. Det är det som är den grundläggande anledningen till att förändringar sker.
– Det hade inte gått att bara öka på antalet platser i de fyra befintliga skolorna, säger Thomas Kinell, utbildningsstrateg.
Han och skolchefen Christer Lordh ritar upp och åskådliggör de många förändringar som föreslås ske under den överblickbara framtiden, fram till 2028. Längre fram än så blir prognoserna osäkra.
Behovet som den nya organisationen bygger på är nio parallella klasser från förskoleklass till nian. I dag är det sex klasser i mellanstadiet och högstadiet, medan lågstadiet har sju parallella klasser i Mjölby tätort. Redan här kan en ökning alltså skönjas. 2025 räknar utbildningsförvaltningen med att det kommer att vara sju till åtta klasser i lågstadiet, sju i mellanstadiet och sex till sju i högstadiet. Att planera för nio klasser innebär att ha en buffert och vara beredd på ytterligare tillväxt. Framtidssäkrat, med ett modeord.
Den om- och tillbyggda Lagmansskolan ska vara färdig 2024. Hösten -25 beräknas den nya skolan vara invigd. Men det kommer ta ytterligare tid innan alla stadens högstadieelever går på Lagman. Tre skolor kommer då att vara F–6. En av dem är den nybyggda skolan, Blåklintskolan är den andra och den tredje är Egebyskolan eller Vasaskolan. Eller en kombination av dem båda. Där finns det inget färdigt förslag.
Klart är i alla fall att den här omorganisationen inte kan ske över en natt. Det får inte heller bli så att elever flyttas omkring hur som helst mellan skolor under tiden fram till att den nya organisationen är helt genomförd.
– Alla flyttningar måste ske genom säkra flöden och med ett barnrättsperspektiv. Eleverna har rätt till en trygg miljö, och bra förutsättningar för lärande, säger Christer Lordh.
Den här avancerade resan planerar kommunen att pussla ihop med hjälp av paviljonger. Redan i början av nästa år kommer Lagmansskolans paviljonger mot Ringvägen att flyttas till järnvägsparken där det redan står två ytterligare paviljonger. Den flytten är nödvändig för att Lagmansskolan ska kunna byggas ut och byggas om till att bli en högstadieskola. Ut- och ombyggnaden av Lagmansskolan kommer att pågå mellan 2022 och 2024. Den ska på sikt kunna ta emot 100 fler elever än idag. Det kommer även att behövas lokaler och funktioner specifika för högstadiets undervisning och andra verksamheter.
– En grupp skissar nu på rumsfunktioner: Vilka lokaler. Hur stora de behöver vara. Vilken utrustning som krävs, säger Thomas Kinell.
Förslaget på ny skolorganisation har två alternativa placeringar av en ny skola. Om Egebyskolan ska byggas ut eller kompletteras med Vasaskolan är inte bestämt.
Idag går elever från Egebyskolan och Vasaskolan från åk 4 över till Lagmansskolan. Det flödet kommer successivt att minska fram till att Lagmansskolan blir en utpräglad högstadieskola. Exakt var Egebyskolans och Vasaskolans elever kommer att gå från fyran är inte klart. Flera alternativ kan bli aktuella.
– Vi vill att det ska bli så få flyttar som möjligt och att kvaliteten i undervisningen blir bra, säger Thomas Kinell.
Blåklintskolan kommer troligen också att få tillfälliga lokaler. Egebyskolan får en paviljong redan i höst för att klara det ökade behovet av lokaler för förskoleklass.
– Det är sannolikt under åren 2023–2025 som behovet av paviljonger är som störst, menar Thomas Kinell.
Från 2024 planeras paviljongerna vid Lagmansskolan kunna monteras bort, eventuellt kan de behövas under en övergångsperiod för yngre elever. Det som kan bli en utmaning under den tiden är behovet av andra lokaler, som matsalar, idrottshallar och slöjdsalar.
Det hela är som ett stort pussel där alla bitarna ännu inte är på plats. Thomas Kinell och Christer Lordh är medvetna om att förändringar kan leda till reaktioner från Mjölbybor, och kanske inte enbart de direkt berörda. Många invånare har gått i de aktuella skolorna och har känslomässiga band. Men behoven och kraven förändras. Den demografiska sammansättningen i olika delar av kommunen påverkar behovet av skollokaler, in- och utflyttning leder också till att behoven ändras. Dessutom finns ett kontinuerligt behov av att underhålla och anpassa skollokaler.
Den planerade nya skolan påverkar inte direkt utredningen av de andra skolorna. Däremot kan upptagningsområdet för den skilja sig åt beroende på vilket av de två alternativa placeringarna som politikerna beslutar att satsa på. Antingen söder om Eldslösaleden eller mellan Bockarpsvägen och Måndalen.
Tre låg- och mellanstadieskolor, varav en nybyggd, samt Lagmansskolan som högstadium – det är huvuddragen i tätortens skolorganisation. Vasaskolans framtid hänger fortfarande i luften.
Frågan om Egebyskolan och Vasaskolan är också öppen. Ska den ena skolan byggas ut till F–6, ska de dela på detta, eller ska den ena läggas ner, alternativt vara en reservskola? I det rekommenderade alternativet från utredningskonsulten Niras har Blåklintskolan och den nybyggda skolan tre paralleller vardera i årskurserna F–6, liksom Egebyskolan, som för att klara det på sikt måste byggas ut.
Att Mjölbys elever kommer upp i nio paralleller genom hela grundskolan kommer dock att dröja till efter 2028.
En sak som ändå förenklar pusslet som kommunen har framför sig är det faktum att inga fristående aktörer hittills visat intresse för att öppna verksamheter på den numera konkurrensutsatta grundskolemarknaden.