Arvodena har utretts på politikernas uppdrag, något som rutinmässigt görs inför varje mandatperiod. Det är inga större förändringar som görs, och ska enligt beskrivningen inte ta ökade ekonomiska resurser i anspråk.
I huvudsak handlar det om justeringar som har att göra med den planerade förändringen i den politiska organisationen. Byggnads- och räddningsnämnden och tekniska nämnden ersätts med en samhällsbyggnadsnämnd som även får ett utskott för myndighetsutövning (t ex bygglov).
En annan förändring är att man sagt ja till insynsplatser i kommunstyrelsen för partier som inte genom valresultatet tilldelats ordinarie plats. Dessa platser arvoderas. I dag rör det sig endast om Vänsterpartiet.
Det fanns i grunden enighet i fullmäktige om dessa ändringar. Men oppositionspartierna M, SD och V ville även få gehör för ett tilläggsyrkande. Nämligen att oppositionsrådsarvoden ökas från 100 procent till 125 och att det arvodet kan fördelas på flera partier. Arvodena är på 85 procent av riksdagsmannaarvodet.
– Då skulle det största oppositionspartiet kunna få en 75-procentig tjänst och det näst största 50 procent. Det skulle gynna oppositionssamarbete, menar Lars-Åke Pettersson (M).
Dessutom finns det ett gruppledararvode på 10 procent av heltid. Det menar han kunde räknas in i de totala 125, vid en sådan lösning.
Tillägget fick stöd av SD och V men röstades ner av majoriteten, som menade att det skulle bli en alltför komplicerad lösning.