Den som får korttidsstöd från Tillväxtverket måste göra en avstämning senast tre månader efter att man fått stödet. Markus Höglund som driver Mjölby stadshotell var ute i god tid när han i höstas skulle lämna in sin avstämning. Både han och en konsult från en redovisningsbyrå hade kontrollerat med Tillväxtverket att avstämningen var korrekt ifylld och fått grönt ljus på allt.
Men en kommunikationsmiss gjorde att han missade att signera sin avstämning i tid. När missen upptäcktes sex dagar efter att avstämningen skulle ha varit inne signerade Markus Höglund den direkt och hörde av sig till Tillväxtverket igen för att förklara varför den kommit in försent. Svaret både han, och konsulten från redovisningsbyrån som också hört av sig dit, fick var att det inte skulle bli några problem. Nu, fem månader senare, kräver Tillväxtverket tillbaka vartenda öre. Det skriver nyhetstjänsten fplus på sin sajt.
– Pengarna är inte det viktiga i det här sammanhanget utan handhavandet, säger Markus Höglund. Antingen är det fel på lagstiftaren eller handhavandet hos Tillväxtverket som inte har lust att betala ut det här.
Markus Höglund tycker inte att villkoren är jämställda. Han kom in med signeringen sex dagar försent medan Tillväxtverket lät vänta på sig med sitt återbetalningskrav i fem månader
– Har man uppfyllt allt så ska inte en försening på några dagar bestraffas i ena riktningen, tycker han.
Mjölby stadshotell är inte ensamt om att få ett återbetalningskrav. Markus Höglund berättar att han fått mycket respons via mejl och telefon från andra företagare som drabbats på liknande sätt.
– Nej, Mjölby stadshotell är långt ifrån det enda fallet, säger Göran Gren, avdelningschef företagsjuridik på Svenskt näringsliv. Det är ju en sak om man inte uppfyllt kraven, en helt annan om man missat en signering med några dagar.
Enligt Göran Gren har Tillväxtverket möjlighet att helt eller delvis avstå från återkrav om de anses vara oskäliga.
– Varför inte sticka ut hakan och göra det i stället för att vara så hårdför, säger han.
Att reglerna ändrats under pandemiårets gång har inte heller underlättat för företagen enlig Göran Gren.
– Myndigheterna har också gjort olika tolkningar längs vägen, säger Göran Gren på Svenskt näringsliv.
Han konstaterar också att blanketten som den sökande ska fylla i varit lite oklar. Bland annat ska man bara fylla i ja eller nej på frågan om man uppfyller vissa kriterier eller inte. Något utrymme för att skriva vilka finns inte.
– Många företagare har känt sig totallurade och skulle aldrig ha sökt om det varit tydligare utan sagt upp personal istället, säger Göran Gren som tycker att själva lagstiftningen misslyckats.
På Tillväxtverket säger presskommunikatören Jan Pettersson att myndigheten inte kan kommentera enskilda fall. I ett mejl skriver han dock att företag som fått återkrav kan komma in med information som "styrker deras version" inom ett visst datum. Därefter fattar myndigheten beslut.
Markus Höglund på Mjölby Stadshotell kommer att driva frågan till Förvaltningsrätten ifall Tillväxtverket står fast vid återbetalningskravet. Och det är han inte ensam om. Enligt statistik från Domstolsverket har det kommit in totalt 3 198 överklaganden om korttidsstödet till förvaltningsrätterna i år och förra året. Men av dem är det inte många som gått emot myndighetens beslut.