Mjölby – restaurangernas stad

Mycket vatten har flutit genom Svartån sedan bönderna lämnade sin säd till kvarnarna och sedan smörjde kråset vid saluhallen. Mjölby är egentligen inte känd för att vara en restaurangstad. Men någonting har hänt de senaste två åren.

Foto: Hasse Frominder

Mjölby2013-03-26 06:30

I rask takt har kring 15 restauranger tillkommit i kommunen. Mjölby kommun är numera till och med mer restaurangtätt än Linköping.

Näringslivschefen Eva Rådeström tycker det är bra att Mjölbyborna kommer ut och äter. De går ut på ett annat sätt.

Exempelvis är den nya asiatiska restaurangen Golden Thai ofta fullbokad på kvällen.

– Folk drar folk. Det är positivt att vi nu kan gå ut i Mjölby också.

Ruljangs på annat

Eftersom kommmunens invånarantal ökar och fler företag kommer hit blir det även ruljangs på annat, menar hon.

– Det är positivt för vår utveckling, det gör att vi får in annan slags handel också. Det ger framtidstro åt kommunen.

Bra för matgästerna och kommunen, men finns det risk för överetablering?

– Det är helt sinnessjukt. Jag är defintivt inte emot att det ska finnas ett utbud. Det ska vara fri etableringsrätt och konkurrens, men det är vansinnigt när det blir mycket för mycket, säger Pelle Gustavsson, krögare på Kvarnparken.

För att hans lunchservering ska gå plus minus noll krävs det 100 matgäster per dag, ibland kan det vara så få som 15 matgäster. Lunchgästerna är som tur är inte huvudsaken, han får in tillräckligt många konferenser och andra beställningar.

– Men jag kan tycka synd om de rena lunchställena. Det måste drabba en del av dem mycket hårt.

Det finns 28 ställen i Mjölby där det går att sättasig ner och äta (se kartan härovan), har han räknat ut. Enligt miljökontorets definition är det ett 20-tal restauranger i strikt bemärkelse, dessutom tillkommer kaféer och pizzerior.

Risken finns

Än så länge finns restaurangerna kvar, men risken finns ju att en och annan får ge upp. Vad säger näringslivschefen?

Kan du med gott samvete rekommendera någon att starta restaurang i Mjölby?

– Det är svårt att säga om de ska starta eller inte. De ska ha kollat marknaden för att avgöra om det är möjligt att slå sig in. Vi kan inte avgöra det åt dem. Vi avråder inte. Det är klart att de ska starta om förutsättningarna finns, säger Eva Rådeström.

Jenny Asp-Andersson, kommunens miljöchef, har framför allt märkt av tillkomsten av alla hamburger- och bufférestauranger i Viringe.

– Där har man hittat en ny målgrupp, men att det ökat i Mjölby? Det har jag inte riktigt uppfattat det som. Kanske för att folk äter ute mer än förr.

Visserligen har kommunen anställt ny livsmedels-inpektör, men det är mer för att hinna med att se till de stora livsmedelsverksamheterna än för att det skett en dramatisk ökning av restauranger, menar hon.

– Vi har tidigare försökt med projektanställningar, men de blir inte särskilt långvariga.

Fler utbildningar

Kommunen har också en restaurangskola på gymnasienivå, som vinner priser enligt löpande bandsprincipen, och en alldeles nystartad arbetsmarknadsutbildning. Men de flesta restauranger har startats av folk utifrån.

Det krävs inte lika stora investeringar som exempelvis i Linköping. Hög arbetslöshet kan också vara en drivande orsak till att våga sig på en osäker företags-idé.

Någon lokal traditionell Mjölbymat finns nästan inte på mattallrikarna, även om Trädgårdskafferiet försökt sig på östgötsk grön ärtsoppa. Det är mestadels som vanligt, husmanskost och internationell mat.

Stadsbyggnadschefen Magnus Petersson har också uppmärksammat de inströmmande byggloven och välkomnar med varm hand alla dessa entreprenörer. Han skulle gärna vilja se en utveckling liknande den i Grythyttan. För att förverkliga den visionen kanske det också behövs en Carl Jan Granqvist.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!