Mantorpsbor bäst på att sortera

Det är inte bara kriminalteknikerna i CSI som gräver i folks sopor och analyserar dem under lupp. Även Mjölby kommun ägnar sig åt detta.

Grönt i påsen. Ett analysföretag i Helsingborg undersökte Mjölbybornas soppåsar för att utröna hur väl de sorterar.

Grönt i påsen. Ett analysföretag i Helsingborg undersökte Mjölbybornas soppåsar för att utröna hur väl de sorterar.

Foto: Mjölby kommun

Mjölby2015-05-27 20:00

Kommunen har nämligen gjort en så kallad plockanalys för att utröna hur bra kommuninvånarna är på att sortera.

– I höstas infördes matavfallssortering med gröna påsen i Mjölby kommun. Efter sex månader ville vi följa upp hur det fungerar, berättar Nathalie Stärner som är miljöutredare på kommunens service- och teknikförvaltning.

Gröna påsar såväl som andra avfallspåsar från olika områden i kommunen skickades till ett analysföretag i Helsingborg som skar upp påsarna och undersökte innehållet i detalj, både de gröna och övriga påsar. Soporna sorterades efter olika kategorier, burkar skrapades ur, till och med värmeljus delades för att skilja på metall och stearinrester.

Det visade sig att det skiljer sig ganska mycket i hur bra sorteringen utförs. I Mantorps villahushåll är man bäst på att sortera matavfall. 70 procent av det organiska matavfallet hamnade i de gröna påsarna.

Sämst var flerbostadshushållen i Skänninge, med bara 52 procent. Villaboende i Skänninge däremot, kom upp i en utsorteringsgrad på 63 procent. Lite sämre var villaboende i Mjölby och flerfamiljshushåll i Mjölby och Mantorp, 58 procent av det som inte ätits upp.

– Det är svårt att komma med teorier om orsaken till skillnaderna. Att flerbostadshushållen är lite sämre kan bero på platsbrist. Det krävs mer utrymme för att ha flera sopkärl. Å andra sidan är de bättre på annan sortering för att det ofta finns sorteringskärl i anslutning till fastigheten. Villaboende måste åka iväg till återvinningsstationerna med tidningar och förpackningar, säger Nathalie Stärner.

En del av det som borde varit i gröna påsen har hamnat i påsarna för brännbara sopor. Mellan 15 och 25 procent av innehållet där bestod av matavfall. Cirka 40 procent bestod av tidningar och förpackningar som visserligen också kan vara brännbart, men egentligen ska sorteras ut och återvinnas.

– Syftet med sorteringen är ju bland annat att minska mängden avfall som går till förbränning, säger Nathalie Stärner som menar att det finns behov av mer information till hushållen om vikten av att man sorterar rätt.

En hel del elektronikskrot, batterier, kemikalier och läkemedel hittades också vid plockanalysen. Det är avfall som klassas som miljöfarligt och som definitivt inte ska finnas där.

– Men med tanke på att vi inte använt gröna påsen så länge tycker jag ändå att kommuninvånarna är ganska bra på att sortera matavfall, säger Nathalie Stärner.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om