Mansgrotta med tåghistoria i Mjölbykällare

Tag plats! Dörrarna stängs! I en källarlokal i Mjölby håller några tågtokiga herrar på att skapa järnvägshistoria. Mjölby station uppstår där som det såg ut på 60-talet.

Lars-Åke Karlsson har gjort mycket av det elektriska kopplandet i Mjölbys modelljärnvägsförening. Flera hundra meter räls är ihopkopplad och ett stort antal lok och växlar är datastyrda.

Lars-Åke Karlsson har gjort mycket av det elektriska kopplandet i Mjölbys modelljärnvägsförening. Flera hundra meter räls är ihopkopplad och ett stort antal lok och växlar är datastyrda.

Foto: Sune Johansson

Mjölby2023-02-10 14:00

Fast i miniatyr. Det handlar nämligen om Mjölby modelljärnvägsförening. För att vara en förening är de inte särskilt utåtriktade. Det håller till i ett före detta skyddsrum i källaren och bakom ståldörrar. Inga fönster, ingen skylt visar vägen dit. Corren är dock välkommen att titta in.

– Men vi är inte färdiga. Vi kanske aldrig blir färdiga. Vi vill nog inte ens bli färdiga, säger Bosse Johansson som är en av de sju–åtta herrarna i klubben.

undefined
Gänget i sin källarlokal: Bosse Johansson, Peter Rydén, Lars-Åke Karlsson, Roger Friberg och Bengt-Olof Idmyr.

I snart tio år har de hållit på med att bygga upp ett samhälle där nere i källaren. Mjölby station är navet i det största av flera rum. Järnvägsknuten är uppbyggd efter verkligheten. Men avstånd mellan byggnader och inbördes proportioner har man fått göra avkall på. Lokstallarna med sin vridbara och datorstyrda vändplatta ligger kanske lite för nära järnvägsmagasinet. Strax bakom går Hästholmenbanan på sin bro över ån och tuffar på bort till stationen i Hogstad.

– Vi vet inte hur mycket räls vi har men det är helt klart flera hundra meter, säger Peter Rydén som är makalös på att bygga miniatyrer.

undefined
Bussen från Västra Harg har just stannat till utanför stationen. Kanske hinner man köpa en tidning innan snälltåget går – om man vågar sig förbi raggarbilen.

Intresset för järnväg och modeller har de gemensamt, och fanns redan i barndomen. Men i föreningen har de lite olika roller, berättar Bosse. Han och Peter och flera andra gillar att bygga modeller. Roger Friberg gillar att köra. Han kör sopbil på jobbet, och modelltåg på fritiden. Känns onödigt att fråga honom vilket som är roligast.

Han står vid manöverskärmen, som ser ut som instrumentbrädan i en Tesla. För även om modellandskapet ska likna 60- eller 70-tal, så är tekniken hypermodern. Varje lok – och de är många – i den här världen har ett chip som gör att de kan styras individuellt. Det gäller bara att se till att de inte är på samma spår och i motsatt riktning. Olyckor har skett, men med något sånär lycklig utgång.

undefined
Lars-Åke Karlsson har gjort mycket av det elektriska kopplandet i Mjölbys modelljärnvägsförening. Flera hundra meter räls är ihopkopplad och ett stort antal lok och växlar är datastyrda.

Det finns och fanns olika märken på modelljärnvägar. Märklin och Fleischmann är de mest kända. De är inte kompatibla med varandra. Nu sätter jag stopp för den tekniska redogörelsen för annars kommer min mejlkorg att becka igen. Det finns som ni förstår olika skolor när det gäller detta ämne.

Bosse berättar om föreningen, och han kommer gång på gång in på Jonas präst, med efternamnet Carlsson, som var en av upphovspersonerna vid sidan av Bosse själv. Tillsammans hittade de fler likasinnade. Och på den järnvägen är det.

undefined
Manöverenheten styr alla lok och växlar. Belysningen sätts på vid bangården och taklamporna släcks för nattåget.

– Vi lekte nog alla med tåg i ungdomen, säger Bengt-Olof Idmyr men påpekar att ordet "leker" inte används i föreningen.

– Det var inget man skröt om ens som barn, fyller Peter i och menar att det aldrig var något man lockade hem en tjej med.

Numera är det här ett seriöst intresse, tycker de. Och mycket handlar om att vårda bygdens kulturhistoria. De har fått gamla bilder från hembygdsföreningen för att se hur det såg ut, och bygga därefter. Det var planen från början att bygga upp Mjölby station anno sent 60-tal. Med ett spårläggningsprogram på datorn kunde de rita upp hela Mjölbys bangård och placera in dåtida byggnader, inklusive pressbyråkiosk, överbanmästarens tjänstebostad och industrier.

undefined
Roger Friberg, Lars-Åke Karlsson och Bosse Johansson är tre av herrarna som bygger upp Mjölby stationsområde i miniatyr i en en källarlokal. Det ska föreställa slutet av 60-talet.

– Det har varit järnvägare här och tittat och godkänt.

Sen finns det mer fantasifulla inslag också. Tunneln där tågen går ner under Mjölby station är en lösning för att få ut stambanan bort mot Mantorps station (skapad från gamla bilder) som är under uppbyggnad i rummet intill. Hästholmenbanan gör en sväng runt hela Mjölbys spårområde och vid Hogstads station står modellen av ett tyskt zeppelinlok från 20-talet. Det mer ser ut som en rymdraket med propeller i baken. Men avvikelserna beror lite på att det är betongväggar åt alla fyra väderstreck – i motsats till det riktiga Mjölby.

undefined
Bosse Johansson håller på och bygger gångbron som 2001 ersattes med gång- och cykeltunneln under spåren.

Bosse och de andra pekar ut Hallsberg, Boxholm och småländska utmarker. Fast tågen vänder i Småland och går tillbaka till Mjölby.

Men det byggs inte bara räls. Hela miljöer, byggnader, gator, träd och berg byggs upp. Bosse konstruerar gångbron som revs 2001 när stationen blev resecentrum och fick gångtunnel. Nu är den av många ihågkomna gångbron på väg tillbaka, ett riktigt pillgöra i skalenlig form.

Varför är ni bara gubbar i föreningen?

– Jag vet inte. Tjejer är inte så roade. De är ofta tekniskt intresserade, men då är det bilar, lastbilar och epa-traktorer, menar Peter.

– Det är ett dilemma. Och vi har dålig föryngring också, lägger Bosse till. Men det finns undantag, andra klubbar har lyckats locka både kvinnor och yngre.

undefined
Järnvägsstationens pressbyråkiosk. Numera har den flyttat in i stationshuset.
Redan på 1800-talet

År 1859 startade Theodor Friedrich Wilhelm Märklin sitt leksaksföretag med huvudkontor i Göppingen, Tyskland. Till en början tillverkade man främst tillbehör till dockhus, ångmaskiner och leksaker i gjutjärn. 

1891 började Märklin tillverka ett urverksdrivet leksakståg med skenor.

1926 kom en ny variant med en transformator som ledde ut 20 volt till skenorna.

1935 satsade man på mindre modelltåg.

På 1980-talet var Märklin tidigt ute med ett system som styr modelljärnvägar med digital teknik.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!