Lotta har opererats fem gånger för sin cancer. I dag går hon på cellgifter och mår bra.
Vi träffar Lotta och hennes väninna Jessika Wadell en eftermiddag på Mjölby träningstudio. De är i full gång med förberedelserna inför "Cancertrampet". De sitter i en svart lädersoffa i träningsanläggningens ingång och diskuterar upplägg och sponsorer.
– Vi ville hitta på något som kan stödja forskningen. Det är många som är berörda. Oavsett om man är mitt i det eller har någon närstående. Nästan ingen i dag har inte någon närstående som har eller har haft cancer, säger Lotta.
Lotta blir sjuk 2014.
– Jag fick väldigt ont. Jag började hosta mycket och spottade blod. Jag ringde till 1177, men de trodde att jag hade hostat sönder ett blodkärl, säger hon.
Vid fyra-tiden på natten vaknar hon av en fruktansvärd smärta. Det gör så ont att hon inte kan andas. Hon ringer ambulans som för henne till Lasarettet i Motala. De gör en röntgen som senare visar att hon har en tumör i ena lungan som växer in i hjärtat. Hon opereras och de tar bort tumören.
– Det var en ovanlig form av tumör. De trodde att den var godartad och att jag var frisk när de tagit bort den.
Midsommardagen 2016 mår Lotta inte bra.
– Vi skulle gå ut och äta den dagen. Jag fick jätteont i magen och mådde illa. Vi hann inte ens beställa in mat förrän jag fick gå därifrån. Jag började kallsvettas och kräkas.
Lotta förs med ambulans till sjukhus igen. Vid en röntgen upptäcker man en tumör på binjuren som har blivit inflammerad.
– En tumör gör inte ont. Den blev så pass stor att den tryckte på de andra organen, vilket gjorde att jag fick ont.
Hon skickas vidare till Karolinska Universitetssjukhuset för operation. Där tar de bort njuren, mjälten, en del av tjocktarmen och svansen på bukspottkörteln. I samband med operationen får hon besked om att hon har en form av cancer som är elakartad.
– Jag tänkte "nu dör jag". Man förknippar ofta cancer med döden. Jag förlorade min mamma när jag var liten i cancer.
"Cancertrampet" är ideellt och alla pengar till går till Cancerfonden. Det har arrangerats två gånger tidigare i Eksjö och i Tranås.
I augusti 2018 genomför Lotta en stor operation med anledning av en tumör i matstrupen. Det skulle ha varit en liten operation, men på grund av komplikationer får hon ligga nedsövd på intensivvårdsavdelning i nästan en månad. Läkarna tror inte att hon kommer att överleva.
När hon vaknar igen väntar en lång rehabilitering. Hon får lära sig att gå då musklerna försvann. På sjukhuset börjar hon träna med sjukgymnast. Eftersom de opererat ut hennes matstrupe får hon i sig näring genom en sond.
I februari 2019 får hon komma hem igen, men hon är fortfarande inte bra. Hon får besök av hemtjänsten tre gånger om dagen.
– Jag hade rullator och rullstol hemma. Jag försökte ut och gå mycket. Vi gick i trappor. Jag hade som mål att komma tillbaka till livet igen.
Lotta sätter upp som mål att tillsammans med Jessika kunna sitta på en spinningcykel igen. När hon klarar av det föds idén om "Cancertrampet". Det går ut på att deltagaren cyklar på en spinningcykel i 30 minuter till tre timmar. Lotta håller även i en föreläsning om hennes liv. Evenemanget är ideellt och alla pengar som samlas in går till Cancerfonden.
– Barncancerfondens "Spin of hope" är 12 timmar. Vi kör tre timmar eftersom det bara är vi som instruerar. Vi samlar in sponsorer och har lotterier, säger Jessika.
"Spin of hope" har ett fast datum varje år. Målet med "Cancertrampet" är att ha det en gång på våren och en gång på hösten. "Cancertrampet" arrangerades för första gången i oktober 2019 i Eksjö. Den 31 oktober är det dags för arrangemanget i Mjölby. Lotta tog kontakt med Kicki Frost på Mjölby träningstudio.
– Det var en självklarhet att tacka ja. Min bror dog i cancer när jag var 16 år, säger Kicki.
Lotta ser positivt på livet och tillvaron. "Man lär sig leva med cancern och handskas med den", säger hon.
Lotta mår bra i dag. Hon går på cellgifter som har lett till att hon har blivit av med ytterligare tre tumörer. Träningen har betytt och betyder mycket för henne.
– Träningen betyder allt, både för kroppen och knoppen. Den har hjälpt mig till där jag är i dag. Efter varje operation har jag tränat mig tillbaka.
Hon ser möjligheter i stället för omöjligheter.
– Man får hitta en lösning på problemet. Allt går bara man vill. Det gäller att ha tålamod.
Lotta är positiv gentemot livet.
– Man lär sig leva med cancern och handskas med den. Jag ser inte mig själv som sjuk. Jag ser mig som sjuk när jag dålig och har ont. Jag vet att cancern kommer att blossa upp igen. Man får leva här och nu, och göra det bästa av situationen. Ingen vet vad som kommer att hända i morgon, säger hon.